Rätten till studiemedel kan inskränkas
Höjt studiebidrag och fribelopp, men också inskränkningar i den generella rätten till studiemedel och minskad möjlighet att få bostadsbidrag. Den studiesociala kommittén blandade och gav i sitt förslag om ett reformerat studiestöd.
Regeringen vill att fler ska komma ut i arbete snabbare, och gav den parlamentariskt sammansatta studiesociala kommittén i uppdrag att formulera förslag för en ökad genomströmning i högskolan.
– Då har vi har föreslagit att den generella rätten till eftergymnasiala studier kortas till från sex till fyra år, sade ordföranden Roger Tifensee (c) på den presskonferens där kommittén presenterade sina resultat. Man gör en avstämning efter 4 år och då ska man ha klarat en treårig examen, alternativt att man tagit tre års studier på en längre utbildning eller att man har gjort en tvåårig yrkesexamen. När man har klarat det kan man få ytterligare två år.
Studentkårer över hela landet har reagerat kraftigt på förslaget, som de menar slår mot studenter som vill byta inriktning eller som av sociala eller personliga skäl halkat efter. I en gemensam debattartikel skriver 17 ordförande för kårer och studentförbund att: ”Sammantaget gör förändringen att några terminers 'sökande' inom utbildningssystemet omöjliggörs, att rekryteringsarbetet för att få in högskoleovana grupper försvåras och att tröskeln in till högskolan höjs mest för dem som är mest osäkra.”
I kommittén fick denna syn stöd enbart av miljöpartiet och vänsterpartiet, som valde att reservera sig.
– Vår ingång var att vi skulle komma med förbättringar för studenterna, inte försämringar, säger miljöpartiets representant Lage Rahm. Många kommer inte ha råd att fortsätta om de har valt fel i ett tidigt skede. Det riskerar att skrämma bort människor från studieovana familjer.
Socialdemokraternas Caroline Helmersson tror att förbättrad studievägledning och mer lärarledd undervisning skulle ha större effekt än inskränkt studiestöd, men ställde sig ändå bakom förslaget.
– Det här förslaget kändes inte så dramatiskt för mig, då valde jag att reservera mig mot andra saker istället, säger hon.
På en presskonferens varnade högskoleminister Lars Leijonborg (fp), som tidigare förordat höjt studiemedel, för att reformen i rådande konjunkturläge kan bli svår att genomföra.
– Det vore naturligtvis önskvärt, men om det är möjligt just nu vågar jag för dagen inte ha en bestämd uppfattning om.
Förslag från kommittén:
• Studiemedlen ska betalas ut en gång per månad istället för var fjärde vecka.
• Studiemedlet höjs med 400 kronor i månaden till 9 086 kronor. Av detta är en tredjedel bidrag och resten lån.
• Fribeloppet för studenter höjs med 30 000 kronor till 136 000 kronor per år.
• Det bör bli möjligt att kombinera halvtidsstudier och sjukskrivning på halvtid.
• Vid bidragsprövning räknas i dag 80 procent av studiemedlet som inkomst. Framöver ska detta räknas upp till 140 procent för att jämställas med beskattade inkomster, vilket förväntas få till följd att 35 000 studenter får sänkt bostadsbidrag.
• För de längsta högskoleutbildningarna ska studiemedel för ett sjunde år beviljas automatiskt. I dag prövas om det finns särskilda skäl.
• Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
