Den 16 oktober sker det formella maktskiftet i Stadshuset och i mitten av november kommer den borgerliga majoritetens budget att presenteras. En stor fråga som de bor- gerliga gått till val på är att sälja ut allmännyttan i Stockholm och underlätta ombildning till bostadsrätter.
– Vi kommer att erbjuda alla hyresgäster att omvandla sina hyreslägenheter till bostadsrätter och det kommer att ske snart. Det pågår också förhandlingar om att sälja ut allmännyttan om människor inte vill köpa sina lägenheter, men det visar sig i budgeten, säger moderaternas pressekreterare Rickard Wessman.
Han berättar att ombildningen till bostadsrätter bör underlättas genom att regeringen tar bort stopplagen. Den innebär att 75 procent av hyresgästerna måste vara positiva till ombildningen i en fastighet för att den ska kunna bli möjlig. Han vill gärna se att den gränsen sänks till 50 procent.

Ni har talat om att underlätta för människor att köpa sina lägenheter. Har ni några konkreta förslag?
– Ja, vi kommer att föreslå att hyresgäster ska kunna köpa sina lägenheter på avbetalning. På så sätt kan de som har svårt att ta ett lån i dag, låna på lägenheten.

Ann-Margarethe Livh, gruppledare för vänsterpartiet, menar att för att bostadsbolag ska kunna ge lån till hyresgäster, måste lagar ändras. Hon är en av dem som varit drivande för att hitta lösningar för att behålla allmännyttan i Stockholm. Hon anser att alla stockholmare måste kunna bo kvar i sin stadsdel.
– De som har socialbidrag eller tilläggsbidrag om de har många barn måste ju sälja allt de äger för att få bidrag. Dessa människor kommer inte att kunna köpa sin lägenhet. Visserligen kommer de kanske att kunna få bo kvar, men med sina rika grannar som värdar blir det en konstig situation, säger Ann-Margarethe Livh.
Hon säger också att unga med låga inkomster och utan rika föräldrar har svårt att få en bostad redan i dag. Om hyresrätter ombildas till bostadsrätter kommer det att bli ännu svårare. En bostadsrättsförening som får en ledig hyresrätt kommer med största sannolikhet att göra den till bostadsrätt.
– Om allmännyttan säljs ut kommer också arbetet med socialt utsatta att försvåras. Jag har svårt att se var man ska få tag i till exempel försökslägenheter.
Hon anser också att det är omoraliskt att sälja ut allmännyttan som alla äger tillsammans. Vid den förra borgerliga mandatperioden beräknades att mellan 15 och 17 miljarder kronor överfördes från stadens gemensamma tillgångar till enskilda individer.
– Och genom detta har segregationen ökat markant, säger Livh.

Den nuvarande rödgröna majoriteten i stadshuset har funderat på olika lösningar för att rädda allmännyttan vid ett maktskifte.
Under de fyra borgerliga åren ökade andelen bostadsrätter i Stockholm från cirka 40 procent till cirka 60 procent. Under perioden omvandlades över 13 000 hyresrätter till bostadsrätter. Ett förslag som visade sig vara juridiskt omöjligt var att omvandla allmännyttan till en stiftelse. Dessutom hotade moderaterna göra en anmälan till EU-domstolen om de rödgröna skulle försöka.
Ett annat förslag var att göra om allmännyttan till kooperativ hyresrätt, där den kooperativa hyresrättsföreningen står som ägare till fastigheten istället för den enskilde som vid en vanlig bostadsrätt.
– Vi hann inte utreda det förslaget under mandatperioden. Ett problem med de kooperativa hyresrätterna är bland annat att de är lätta att ombilda till bostadsrätter, säger Ann-Margarethe Livh.

Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, en ideell förening som startade år 2000 som en reaktion mot kraven på marknadsanpassning av hyrorna, är också kritiska att ombilda allmännyttan till bostadsrätter.
– Om man säljer ut allmännyttan kommer riktlinjerna för hyressättningen att försvinna och ge utrymme för marknadshyror, säger Margareta Friman-Scharin, ordförande i NHB och Hyresgästföreningen Östermalm.
Hon menar också att det är tråkigt att Hyresgästföreningen på central nivå varit motståndare till idén om kooperativ hyresrätt i Stockholm, men att det har sina motiv:
– Då skulle Hyresgästföreningen förlora många medlemmar.
Några som tagit idén om att bilda ett kooperativ på allvar är kvarteret Piskan vid Mariaskolan på Södermalm, som ägs av Svenska Bostäder. Inför hotet om att en dag, utan förvarning, hyra sin lägenhet av en annan värd, har kvarterets kontaktkommitté fått en stor majoritet av hyresgästerna att lämna in en hembudsansökan till Inskrivningsmyn- digheten i Norrtälje. Ett hembud är en intresseanmälan i händelse av försäljning av fastigheten.
– Om värden har bestämt sig för att sälja har den som lagt ett hembud förköpsrätt till fastigheten. Det är många utländska fastighetsägare i dag som bevakar utförsäljningen av allmännyttan i Stockholm, och kontaktkommittén har hittat en lösning på problemet, säger Mari-Ann Nilsson, ordförande i lokala hyresgästföreningen Piskan.

Under året har boende i kvarteret Piskan studerat hur kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ för hyresgäster som inte kan eller är villiga att köpa sitt boende.
Situationen är i dag fördelaktigare för kooperativ hyresrätt än vid det förra utförsäljningstillfället. Den kooperativa hyresrätten har sedan dess stärkts i lagstiftningen.
– Vid en ombildning till en kooperativ hyresrätt går staten in och garanterar 95 procent av lånen till fastigheten. De övriga 5 procenten står hyresgästerna för, säger Mari-Ann Nilsson.
För att lämna ett hembud måste två tredjedelar av de boende i fastigheten vara överens om att de antingen vill bilda en bostadsrättsförening eller en kooperativ hyresrätts- förening. Hembudet är inte bindande, gäller i två år och kan sedan förnyas.
[email protected]