För första gången sedan Statistiska centralbyrån för 20 år sedan började föra statistik över löneutvecklingen på den svenska arbetsmarknaden ökade kvinnors löner under förra året mer än mäns. Sammantaget ökade lönerna inom den offentliga och den privata sektorn med 3 procent för kvinnor och 2,6 procent för män. Störst blev löneutjämningen bland arbetare, vilket förklaras med en svag löneutveckling inom den nästan helt mansdominerade byggbranschen.
Även bland tjänstemän märktes en löneutjämning, om än en något mindre sådan.
Inom LO ökade kvinnors löner med i genomsnitt 30 kronor mer i månaden än mäns.
- Det är ingen stor ökning räknat i kronor, men det är ändå en faktisk löneutjämning, sa LO:s avtalssekreterare Erland Olausson.

Den marginella utjämningen till trots finns fortfarande betydande löneklyftor mellan kvinnor och män. Medellönen för samtliga kvinnor 2005 var 21 400 kronor per månad, medan en man i genomsnitt tjänade 25 900 kronor.
LO:s statistik visar emellertid att löneskillnaderna är större mellan än inom olika yrken. Kvinnor lönediskrimineras även inom yrken, men där är löneskillnaderna trots allt små. Den stora skillnaden som avspeglar sig i statistiken är att lönerna är väsentligt lägre i kvinnodominerade än i mansdominerade yrken.
- Här finns den stora skillnaden mellan kvinnor och män, ju fler kvinnor det är i ett avtalsområde desto lägra är genomsnittslönen, sa Erland Olauson. Med tillämpning av vanliga normer för lönesättning är kvinnodominerade yrken felvärderade.
Enligt Erland Olauson kommer de låga lönerna inom kvinnoyrken att vara en prioriterad fråga i årets avtalsrörelse. Han menar också att det finns förutsättningar för framgång i förhandlingarna.
- I en situation där företagen har högre vinster än på 25 år borde det finnas utrymme för att lösa vissa fördelningsproblem.
Hur stort utrymme ville dock inte avtalssekreteraren uttala sig om.
- Det kan jag inte säga innan avtalsrörelsen börjar, men det är större än tidigare år.

Erland Olauson hann också med att kommentera den rapport - Myten om lönebildningens förlorare - som Svenskt näringsliv publicerade förra veckan. Tvärtemot vad som hävdades däri, att hög lönespridning leder till generellt högre löner och högre sysselsättning, menar LO att välfärden ska värnas genom satsningar på de kollektiv som i dag tjänar minst.
- Mer pengar åt de lågavlönade skapar efterfrågan, vilket skapar jobb och en bättre ekonomi, sa Erland Olauson.