Den minskning som regeringen vill se - 40 procent till år 2020, räknat från 1990 års nivåer - innebär att de årliga utsläppen av växthusgaser måste minska med 20 miljoner ton per år jämfört med i dag.

Minskningen gäller de utsläpp som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och gäller inte heller för flyget. Flyget kommer att ligga under EU:s utsläppstak 2012, och regeringen har tidigare lagt fram en proposition om att det kommer innefattas i handeln med utsläppsrätter. Därför tänker inte regeringen vidta några ytterligare åtgärder för flyget nu.

Regeringen tycker att propositionen sänder ut starka signaler till Europa och resten av världen inför ordförandeskapet i EU och klimattoppmötet i Köpenhamn i december. Det de mest ambitiösa klimatmålen inom EU hävdar den, och inget annat land kommer att kunna nå så låga utsläppsnivåer.

– Sammantaget kan man säga att det är en otroligt ambitiös klimat- och energipolitik vi nu presenterar vilket gläder oss väldigt mycket, och jag tycker att man ska se den ledarroll vi tar på oss, sade näringsminister Maud Olofsson (c) under onsdagens presskonferens.

Minskningarna av utsläppen får ske både i Sverige och utomlands, och av de 20 ton som är planerade kommer nästan en tredjedel ske inom EU och i utvecklingsländer. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand säger att för mycket av utsläppsminskningar ligger utanför Sverige.

– Propositionen är alldeles för svag, det är för låg ambition när det gäller målen och det är nästan ingenting som kommer att genomföras under den här mandatperioden. Vi skulle vilja se ett rent mål på 40 procent som skulle genomföras i Sverige förutom det som kommer att utföras i andra länder, säger hon.

Hon är kritisk till att flyget inte tas med i förslaget och säger att de flesta av de åtgärder som hjälper Sverige att dra ner sina utsläpp infördes av den förra regeringen. I själva verket är det ytterst lite av det den borgerliga regeringen presenterar i sitt förslag som innebär nya åtaganden för att minska utsläppen, enligt Maria Wetterstrand, och att det skulle vara den mest ambitiösa klimatpolitiken i EU håller hon inte med om.

– Det är en ren bluff. Det verkliga målet regeringen åtar sig är fem procent, och att inget annat land skulle ha högre mål än fem procent är helt enkelt inte sant, säger Maria Wetterstrand.

Många av de styrmedel som regeringen presenterar för att minska utsläppen i Sverige kommer inte att träda i kraft med en gång. Det så kallade koldioxidbeloppet i fordonskatten höjs från och med 2011 från 15 till 20 kronor för varje gram koldioxid över 120 gram en bil släpper ut per körd kilometer. Dieselskatten höjs med 20 öre per liter år 2011 och 2013. Finansminister Anders Borg säger i ett uttalande att regeringen måste ta hänsyn till konjunkturläget, och att det därför inte nu skulle gå att införa fordonskatterna.

– Förändringarna ska ske varsamt och stegvis så att hushåll och företag få tid att anpassa sig. Förutsättningarna för jobb och företag måste beaktas.

Anders Ygeman (s), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, tycker inte att det är en rimligt att lågkonjunkturen förskjuter åtgärder för klimatet. Han säger att ökade investeringar i program som motverkar växthuseffekten skulle både minska utsläppen och skapa fler jobb.

– Det är nästan parodiskt att åtgärderna inte vidtas med en gång. Här väntar man i två år på den här utredningen och så gäller inte åtgärderna förrän nästa mandatperiod. Det är som om regeringen lämnar walk-over när det gäller klimatpolitiken under de här fyra åren, säger Anders Ygeman.