Telia Sonera äger de hängande kopparnäten som förser landsbygden med bredband via ADSL. Men nu vill företaget avveckla delar av näten, vilka gett kunderna en uppkopplingshastighet på mellan 0,25 och 24 Mb/s. I en dom i länsrätten 2007 fastslogs att Telia Sonera inte behöver betala för att underhålla kopparnäten. Enligt EU-lagstiftningen är det statens ansvar.

– Det är dyrt att underhålla de gamla ledningarna från 30- och 40-talet, säger Irene Krohn, pressekreterare på Telia Sonera.

Redan i våras fanns planer på att avveckla delar av näten. Men tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, stoppade planerna och krävde att Telia Sonera ska presentera en avvecklingsplan. Av den kommer det att framgå hur många hushåll som kommer att beröras.

– Vi jobbar med planen men när den är klar vet vi inte. Vi tittar på vilka alternativ som ska ersätta de gamla kopparnäten. Vi står inför ett teknikskifte med stora investeringskostnader, säger Irene Krohn, men vill inte gå in på vad det innebär.

Sara Andersson på PTS jobbar med frågor om bredband och telefoni. Hon säger att rapporten tidigast kommer i april. Kraven som ställs på Telia Sonera är att konsumenterna inte ska drabbas av avvecklingen, att abonnenterna ska få en likvärdig tjänst och att telefon, sos-alarm och trygghetslarm ska fungera. Dessutom ska kommunerna få tillräcklig förberedelsetid för övergång till den nya tekniken.

– Finland har en motsvarande kravbild med 1 Mb/s. Vi har inte lagt miniminivån lika högt. Men det finns mobila tekniker som kan ersätta kopparnätet och ge den hastigheten i glesbygden redan i dag, Sara Andersson.

Hon berättar att den troligaste lösningen är att abonnenterna erbjuds en radiobaserad uppkoppling mobilt bredband via befintliga mobiltelefonnät, till exempel via 3G-nätet och det 17 år gamla gsm-nätet. Dess uppgraderade teknik Edge kan vid gynnsamma förhållanden ge 0,24 Mb/s för att ladda ner och 0,12 Mb/s för att ladda upp information.

EU-kommissionen har kommit med ett förslag om att ta bort bredband och mobiltelefoni från baskravet för elektroniska tjänster till att bara omfatta vanlig telefoni och fax. Förslaget har gått ut till remiss till berörda instanser i Sverige.

– PTS har föreslagit en miniminivå på 0,14 Mb/s för hela EU. Med en sådan nivå är det realistiskt att få med en majoritet av EU-länderna på beslutet, säger Sara Andersson.

För Sveriges del skulle det kosta 0,5 till 1 miljard kronor att leva upp till det kravet, enligt PTS beräkningar. Samtidigt säger PTS i remissvaret att Sverige bör sätta sina gränser högre.

– 0,51 Mb/s är enligt vår analys en betydligt bättre nivå. Då går det snabbare att ladda ner blanketter från exempelvis myndigheter. Vad det skulle kosta har vi inte gjort beräkningar på i dagsläget,men analyser pågår, säger Sara Andersson.

Men Björn Björk som är bredbandsansvarig på Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger att bredbandskapaciteten på 0,14 kb/s är ett allt för blygsamt krav, liksom 0,51 kb/s. SKL kräver en uppkoppling på mellan 2–10 Mb/s, vilket kräver minst turbo-3G med en mobil lösning. Den har en teoretisk maxhastighet på 14,4 Mb/s. Den utrustning som operatörerna har i dag har klarar under optimala omständigheter 7,2 Mb/s.

– Vi har sagt att nätet ska kunna klara 10 Mb/s vid behov, till exempel om en läkare behöver skicka bilder för bedömning. 3G-alternativet är ändå det bästa av de mobila lösningarna, säger Björn Björk.

SKL förespråkar istället ett helt nytt driftsäkert fibernät som kan kopplas om till andra vägar om en koppling bryts.

På SKL är man i dag väldigt oroliga för att glesbygden med PTS förslag inte kommer att få en tillräckligt effektiv bredbandsuppkoppling.

– Samtliga av landets kommuner kommer att drabbas av avvecklingen av de hängande kopparnäten, säger Björn Björk.

Men att bygga ut det inte fullt tillräckliga 3G-nätet blir för dyrt, anser PTS. Andra länder planerar däremot, enligt PTS egna siffror, att bygga ut sina hastigheter till: Frankrike 0,5, Mb/s, Finland 1,0 Mb/s, Storbritannien 2,5 Mb/s, USA 5 Mb/s, Tyskland 50 Mb/s och Sydkorea 1000 Mb/s. Bara för Finlands del beräknar man att det kommer att generera 6 000 jobb.

1999 publicerade regeringens IT-kommission en rapport, Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige, med en vision om att Sverige 2005 skulle erbjuda samtliga medborgare en uppkoppling på minst 5 Mb/s. Men nu hamnar Sverige på jumboplats med sina lagstadgade minimikrav på minst 0,02 Mb/s enligt den sex år gamla Lagen om elektronisk kommunikation.

– Det duger bara att ringa på, säger Björn Björk.

Därför kräver både PTS och SKL att regeringen ser över lagstiftningen för att höja minimikravet för Sveriges del.

På Näringsdepartementet berättar politiskt sakkunniga Henrik Hansson om att det pågår sådana diskussioner. Utredningen Bredband till hela landet från förra året har kommit fram till att en rimlig hastighet är 2 Mb/s, och borde ökas till 10 Mb/s till år 2013. Men än så länge har bara Sverige planerat att satsa 170 miljoner kronor på fem år på bredband.

– Men det är de befintliga näten som ska användas. Vi bereder nu ärendet inför en lagändring, säger han.

Så glesbygden kommer kanske inte att behöva nöja sig med 0,14 Mb/s?

– Det kan jag inte svara på.