Fria.Nu

Israel går åt höger

Likud och Kadima lyckades inte överbrygga sina skiljaktiga åsikter om en framtida palestinsk stat. Nu tyder istället det mesta på att Likud bildar koalitionsregering tillsammans med högerextrema partier. En regering som kommer att bli ”mer sionistisk” än den nuvarande.

I torsdags träffades företrädare för Likudpartiet och ytterhögern för förhandlingar i Kfar Maccabiah. Yaakov Katz, partiledare för ultranationalistiska och religiösa haIhud haLeumi (Nationella unionen) var enligt den liberala dagstidningen Haaretz nöjd.

– Det var en väldigt positiv atmosfär på mötet med Netanyahu. Det finns ett samförstånd med Likud om att nästa regering kommer att bli mer judisk och mer sionistisk.

Benjamin Netanyahus konservativa parti Likud vann i valet den 10 februari 27 av de 120 platserna i det israeliska parlamentet Knesset. Trots att mittenpartiet Kadima fick flest röster – 28 platser i Knesset – gav president Shimon Perez Netanyahu i uppdrag att bilda regering eftersom Likud bedömdes ha bättre utsikter att leda en koalition. Detta då högern och extremhögern gjorde ett bättre val än mittenpartierna och vänstern. Exempelvis har Likud och högerextrema Yisrael Beiteinu, som gjorde ett succéval och blev tredje största partiet i Knesset, tillsammans 42 mandat, att jämföras med de 39 som Kadima och Arbetarpartiet skulle lyckas samla.

Netanyahu har i valrörelsen framstått som en utpräglad hök, och menade bland annat att bombningarna av Gaza avslutades för tidigt, men lade sig efter att han fick uppdraget att bilda regering till med en mer pragmatisk retorik. Han vädjade först till Kadima att ingå i en samlingsregering med honom själv som premiärminister, men förhandlingarna stupade på frågan om en framtida tvåstatslösning.

– Vi är överens om Iran, Hizbollah och Hamas, men avståndet mellan Kadima och Likud är stort när det gäller frågan om två stater för två folk. Det går inte att lösa, säger Likuds förhandlare Silvan Shalom till Galei tzahal, den israeliska arméns radiokanal.

Netanyahu driver linjen att de ockuperade områdena på sin höjd ska få åtnjuta begränsad suveränitet. Kadimas ordförande Tzipi Livni har dock sagt att hon hellre går i opposition än stöder en regering som motsätter sig en tvåstatslösning

– Under valkampanjen pratade vi om politikens innehåll och ideologi, säger hon till Jerusalem Post. Om skillnaden mellan hopp och förtvivlan, och mellan ”två stater för två folk” och att inte ha någon färdväg alls. Vi vann stort stöd men villkoret var att vi ska leva upp till våra löften. Om vi kompromissar och ger upp vår ideologi för att gå med i en regering vars väg inte är vår skulle vi svika våra väljares förtroende.

Kadimas avslag på Likuds inviter innebär att Netanyahu i princip är utlämnad åt extremhögern för att bilda regering. Detta innebär dock ett antal svårlösta problem. Yisrael Beiteinu, som är beredda att ingå koalitionsregering med Likud, ligger i konflikt med de ultraortodoxa partier vars stöd Netanyahu också behöver. Bakgrunden är att partiet, vars väljarbas utgörs av ryskspråkiga invandrare, förespråkar att civila äktenskap ska tillåtas. Innan valet varnade rabbi Ovadia Yosef – religiös ledare för partiet Shas som erhöll 11 mandat – för att ”Guds vrede” skulle drabba alla som röstade på Yisrael Beiteinu, enligt Jerusalem Post. Yisrael Beiteinu försvarade sin politik som helt och hållet ”kosher”.

Det främsta problemet med att tilldela Yisrael Beiteinu ministerposter är dock att det inte kommer att uppskattas av USA. Partiet driver en på vissa områden klassiskt fascistisk politik. Bland annat kräver partiet att alla israeliska araber ska svära en trohetsed till staten Israel – de som vägrar ska fråntas sitt medborgarskap. Partiledaren Avigdor Lieberman, som gör anspråk på posten som försvarsminister, förespråkar ökad militär aggression mot Hamas och är kategoriskt emot fredsprocessen som idé.

Likuds egen politik är i sig inte förenlig med den tvåstatslösning Obamaadministrationen förespråkar. Men i koalition med Yisrael Beiteinu ökar avståndet mellan Washington, vars stöd Israel är beroende av, och Tel Aviv ytterligare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Vi är emot krigsherrarna, fundamentalism och ockupationen”

Med den egna säkerheten som insats har det afghanska Solidaritetspartiet tagit strid mot korruption, religiös konservatism och den starkes rätt. Fria Tidningen träffar en sekulär vänsterrörelse som kritiserar de mäktiga krigsherrarna, vill kasta ut de utländska trupperna och bedriver ett metodiskt jämställdhetsarbete. Men som också när klassiska konspirationsteorier.

Fria Tidningen

Civila afghaner i skottlinjen

Parallellt med att USA drar ned sin truppnärvaro har talibanerna intensifierat attackerna mot afghanska säkerhetsstyrkor. Men oavsett vem som är måltavlan hamnar civilbefolkningen alltjämt i skottlinjen.

Fria Tidningen

Afghansk maktkamp inför USA:s reträtt

Under 2014 lämnar de utländska trupperna Afghanistan. Många befarar att den bräckliga statsapparaten inte ska klara av att sköta säkerheten och att de sociala framsteg som trots allt uppnåtts sedan 2001 ska gå förlorade. Ännu fler fruktar att talibanerna återigen ska ta makten. De enda som är säkert är att Afghanistan går en osäker framtid till mötes, och att maktkampen inför uttåget redan har börjat.

Fria Tidningen

Klimaforum vill skapa nätverk

När politiker sviker måste folket ta ledningen. Det menar arrangörerna bakom Klimaforum 09, den konferens som parallellt med FN-toppmötet samlat hundratals radikala röster för att dela erfarenheter och diskutera alternativ.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu