Fria.Nu

Ökad efterfrågan på rättvisemärkt

Sara Karlsson på Fair trade shop i Stockholm uppmanar oss att sudda bort stämpeln av rättvisemärkta varor som andraklassens produkter. ”Kom hit och handla för att vi har trendiga varor av hög kvalitet, inte bara för att ni tycker synd om fattiga människor”, säger hon.

Butikslokalerna på Tegnérgatan i Stockholm är rymliga och ljusa. Världsbutiken har knappt ett år på nacken, men är den största av sitt slag i Sverige. Här ryms sjalar från Vietnam, korghantverk från Swaziland, choklad från Ghana, returburksbilar från Madagaskar och tvättnötter från Indien – en slags torkad frukt som bildar tvålämnen när den kommer i kontakt med vatten. Ett ekologiskt och inspirerande utbud som inte alls behöver kosta skjortan.

– Många kunder undrar varför vissa av våra varor är så billiga och anledningen till att vi kan hålla nere priserna är att varornas produktionskedja består av så få mellanhänder. Oftast har importörerna direktkontakt med producenterna, säger Sara Karlsson, rättvisehandelskonsulent och butiksanställd på Fair trade shop i Stockholm.

Sverige ligger fortfarande en bra bit efter övriga Europa när det gäller rättvis handel. Våra 40 världsbutiker utgör bara en liten andel av de totalt 3 000 butikerna i Europa. Men Therese Skoglund, ordförande för medlemsorganisationen Världsbutikerna för rättvis handel, är hoppfull inför framtiden.

– Vi ser en ökad efterfrågan på rättvist handlade produkter samtidigt som det är ett modernt sätt att arbeta på. I framtiden tror jag att försäljningen kan öka genom att fler världsbutiker med olika inriktningar öppnar, säger hon.

För att få kalla sig världsbutik måste varorna vara rättvisemärkta eller WFTO-certifierade av den internationella organisationen World fair trade organization. Definitionen av rättvis handel är bred, men kan sammanfattas med att varorna ska produceras inom ramarna för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

– Rättvis handel är ett nära samarbete mellan småskaliga producenter i utvecklingsländer, importörer, butiker och konsumenter. Handelssamarbetet ska garantera goda arbetsförhållanden och skälig lön för producenterna under miljövänliga produktionsformer, säger Therese Skoglund.

Butiken påminner om ett minivaruhus och har livsmedel, kläder, husgeråd, leksaker och hygienartiklar separerade från varandra i olika avdelningar. Sara Karlsson vill poängtera att man ska besöka butiken med inställningen att produkterna är av hög kvalitet. Hon upplever fortfarande att rättvis handel i viss mån präglas av attityden ”det ekologiska kaffet är inte gott, men jag köper det för att vara snäll”. En inställning som i längden varken blir lönsam för världsbutikerna eller producenterna.

– Det finns ett arv av att handla rättvisemärkta produkter bara för att vara solidarisk, men det vore respektlöst mot producenterna om man bara köpte deras varor för att vara snäll. Vi ser våra producenter som jämbördiga och professionella handelspartners, säger hon.

Butiken, som slog upp portarna i maj förra året, är ett aktiebolag som till största delen ägs av studieförbund, folkhögskolor och kyrkliga organisationer. Enligt affärsplanen ska inte vinsten gå till ägarna, utan till nybildade fonden Entreprenörspoolen. Det innebär att produktutvecklare hjälper producenter och kooperativ på plats med produktionsmetoder och med marknadsinsikter.

– Det är inte säkert att våra producenter exempelvis vet att tvålar med palmolja bojkottas av svenska konsumenter, då informerar vi dem om varför så att de kan marknadsanpassa sina produkter, säger Sara Karlsson.

Hon pekar på en specifik fördel med att handla i butiken.

– På Ica är det inte säkert att du vet var produkterna kommer ifrån. Här kan du få exakt information om var ditt te eller dina kläder producerats, säger hon.

Butikens typiska kund är en kvinna mellan 35 och 55 år som tittar efter något åt sig själv eller åt sina syskonbarn eller barnbarn.

– Vi har många moster- och mormorskunder, men vi skulle gärna se fler män hos oss. Däremot går returburksbilarna av just märket Citroën väldigt bra hos männen, berättar hon lite förundrat.

En klen tröst för bilindustrin som även i butiken får kategoriseras som en sval verksamhet. För på frågan om vilka varor som säljer bäst råder det ingen tvekan.

– Choklad, choklad, choklad och barnkläder, säger Sara Karlsson.

Fakta: 

Världsbutikerna för rättvis handel är medlemsorganisationen för de drygt 40 lokala butiksföreningarna i Sverige. Målet är att öka och säkra försäljningen av varor från småskalig produktion i Latinamerika, Afrika och Asien.

Arbetet med att driva opinion för rättvis handel sköts genom kampanjer, informationsmaterial och utbildning med huvudkontoret i Göteborg som bas. Världsbutikerna för rättvis handel är medlemmar i den internationella organisationen World fair trade organization (tidigare IFAT), samt i Föreningen för rättvisemärkt.

Källa: Världsbutikerna för rättvis handel

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Här byts datorhjälp mot kattvakt

Spara pengar och vinn vänner med att betala i ”byts” istället för kronor. I föreningen Byts bytesring kan en kattvakt kosta lika mycket som ett klädesplagg eller dataexpertis. Ordförande Karin Ekhammar tycker att valutan är ett miljövänligt och bra komplement till hushållsekonomin.

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Fria Tidningen

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Fria Tidningen

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu