Den senaste förmögenhetsstatistiken från Statistiska centralbyrån, SCB, visar på ett ökat pengagap mellan fattiga och rika. Siffrorna visar att en tiondel av Sveriges befolkning äger 70 procent av landets finansiella tillgångar, och den rikaste procenten äger en tredjedel av det totala kapitalet.

Den lilla förmögna klicken är en orsak till varför Sverige hamnar över USA på den internationella rankningen över länders förmögenhetsklyftor som sammanställts i rapporten Luxembourg wealth study.

Men det bör även tilläggas att Sverige har en av de jämnaste inkomstfördelningarna, som baseras på hushållens årsinkomster, av alla OECD-länder.

Om ekonomiska klyftor behövs som smörjmedel för att de samhällsekonomiska hjulen ska rulla råder det delade meningar om. Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef för TCO, är bestämd . Han vill slå hål på ”myten” om att en stor ekonomisk spännvidd mellan fattiga och rika är bra för ekonomin.

– Att stora klyftor ökar den ekonomiska tillväxten för att den skulle motivera människor att arbeta hårdare bygger på skakig forskning, säger han.

Däremot menar han att stora klyftor hindrar den sociala rörligheten bland samhällsklasser.

– Vad forskningen visar är att stora ekonomiska skillnader kan skapa hög aktivitet bland befolkningen. Men då blir konsekvenserna också ökad fattigdom och sämre möjligheter för grupperna längst ned på samhällsstegen, säger Roger Mörtvik.

Fabian Wallen på Svenskt Näringsliv anser att högre löner överlag är ett bättre medel för att stimulera tillväxten än vad inkomstklyftor är. Men för att skapa utrymme för högre löner i Sverige krävs ett tunnare socialförsäkringssystem och lägre skatter.

– Jag tror att ett system med generösa skatter och ersättningssystem är negativt för ekonomin. De minskar lönsamheten med att arbeta och leder i sin tur till större utanförskap hos dem som lever på bidrag.

– Många svenskar bygger sitt liv efter den 25:e då lönen kommer varje månad. Det tror jag har att göra med vårt höga skattetryck, att vi får svårare att sätta undan pengar. Lägre skatter skulle ge oss en större möjlighet att göra en inkomstresa och känna att utbildning och arbete lönar sig, säger han.

Roger Mörtvik menar att skatter och ersättningssystem är förutsättningar för att skapa ett välfärdssamhälle med ekonomisk tillväxt.

– Om vi satsar på ett välfärdssystem behöver inte sjuka trilla igenom systemet och sälja sitt hus för att komma på benen igen. Om vi investerar i ett bra skolsystem undviker vi kunskapsklyftor som leder till inkomstklyftor. När man har jämnare fördelning får alla större möjligheter att förverkliga sig självt.

– Den amerikanska drömmen om klassresan är bra mycket lättare att uppnå i Sverige. De nordiska länderna har bättre ekonomisk tillväxt, högre sysselsättning och mindre arbetslöshet än USA, säger han.

Fabian Wallen hänvisar till förmögenhetsstatistiken och ger en annan bild av hur Sverige står sig i relation till USA.

– Svenskar har både lägre BNP per person och en ojämnare förmögenhetsfördelning än USA, påpekar han.

När man i rapporten Luxembourg wealth study jämförde OECD-ländernas förmögenhetsklyftor använde man sig av ginikoefficienten där 0 representerar en helt jämn fördelning och 1 en maximalt ojämn fördelning. I studien har Sverige 0,89 medan USA har 0,81. Jämnast förmögenhetsfördelning hade Italien med 0,61.

Med en lågkonjunktur runt hörnet kommer förmögenhets- och inkomstskillnaderna med all säkerhet att fortsätta att öka. LO-ekonomerna kom i måndags ut med sin senaste prognos för svensk ekonomi. ”Snabbt krympande BNP, snabbt fallande sysselsättning och snabbt ökande arbetslöshet”, konstateras det på förstasidan i rapporten. LO-ekonomen Lars Ernsäter menar att fortsatta neddragningar på välfärden inte är en bra lösning.

– Sämre försäkringsvillkor leder bara till ökad oro och mindre tillit mellan människor. Frågan om klyftor är bra för samhällsekonomin har stötts och blötts. Det finns många olika samhällsmodeller, men det finns inget som pekar på att den nordiska modellen skulle vara dålig, säger han.