Stora brister i hanteringen av anmälningar om barn som far illa
Ärenden om barn som far illa diarieförs inte. Bara hälften av ärendena handläggs i tid. Dess-utom varierar andelen anmälningar som leder till utredning stort. Det visar Stadsrevisionens rapport om hur anmälningar av barn som far illa hanteras i olika stadsdelar.
Stadsrevisionen som har i uppdrag att granska att stadens verksamheter sköts på ett ”ändamålsenligt, effektivt och säkert sätt”, kom på onsdagen ut med rapporten Anmälningar om barn och unga som riskerar att fara illa.
Rapporten fokuserar på de anmälningar om att barn far illa som inte lett till någon utredning. Stadsdelarna som har granskats är Bromma, Spånga-Tensta och Skarpnäcks stadsdelsnämnder.
– De här stadsdelarna har valts ut slumpmässigt, säger Annika Elmlund, förtroendevald revisor.
Syftet med granskningen är att se om nämnderna har en tillfredsställande hantering av anmälningar och rutiner som förebygger risker för barn och unga som far illa eller riskerar sin hälsa och utveckling genom kriminalitet och droger.
– Det är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att socialtjänsten fungerar likvärdigt i de olika stadsdelarna. Medborgarna måste få samma service var de än bor i staden, säger Annika Elmlund.
Men rapporten visar att ingen av stadsdelsnämnderna uppfyllde kravet på diarieföring av anmälningarna.
Dessutom saknades det ofta dokumentation av handläggarnas bedömning som lett till att ingen utredning inletts. Det har också slarvats med att meddela vårdnadshavare om beslutet.
Trots att målet är att handlägga en anmälan inom två veckor var det bara hälften av anmälningarna som avklarades inom den tiden.
– När det handlar om barn och ungdomar är det viktigt med snabba insatser. Allt över två veckor betraktas som för lång tid, säger Annika Elmlund.
Även antalet anmälningar som lett till utredning varierar stort. I Bromma där 34 procent ledde till utredning är förklaringen att det beror på att det handlade om mindre allvarliga brott såsom snatteri. I Spånga-Tensta utreddes 58 procent av anmälningarna.
– Jag tror att det beror på att anmälningarna här i Spånga-Tensta ofta handlar om allvarligare problem än i andra stadsdelar, säger Barbro Stenvall, enhetschef på familj- och ungdomsenheten på Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Hon säger att ingen utredning inleds om en anmälan som handlar om snatteri berör ett barn över tolv år, eftersom de flesta gör det någon gång. Det är den vanligaste formen av anmälan. Men om det handlar om yngre barn som snattar startas en utredning.
– Även om stadsdelen har brist på pengar går det inte ut över barnen. Det är allvarets grad som bestämmer om vi startar en utredning eller inte.
I Skarpnäck ledde bara 17 procent av anmälningarna till utredning. Det beror på att de barn och ungdomar som berörs av mindre allvarliga anmälningar hänvisas till nämndens resursenhet. Där finns familjebehandlare, fältassistenter, resurspersoner med flera som bland annat erbjuder familjesamtal. Men Stadsrevisionen anser att resursenhetens serviceinsatser i många fall borde ha föregåtts av en utredning.
”Det finns således en risk för att ungdomar med behov av stöd inte får sitt behov tillgodosett, eftersom behovet inte utretts” står det i utredningen, där det även påpekas att Statsrevisionen enligt reglerna inte kan följa upp serviceinsatser.
Lars-Gunnar Winsa, chef för individ- och familjeomsorgen i Skarpnäck, tillbakavisar delvis kritiken. Han menar att serviceenhetens personal är mycket kvalificerad. De jobbar med bland annat metoder för ilskehantering och kommunikation.
– Visst har vi försökt att effektivisera vårt arbete men förhoppningsvis utan att någon drabbats. Fler anmälningar strömmar in utan att vi har fått mer resurser. Men vi tar åt oss av kritiken och ska se om vårt arbetssätt leder till att unga slinker igenom skyddsnäten, säger han.
Han berättar att han även ser fram emot den djupare utredningen på samma tema, den så kallade bussutredningen, som ska presenteras i vår av Stockholms stad.
Den ska även föreslå nya riktlinjer för rutiner hos socialtjänstförvaltningarna. Nu ska stadsrevisionen skriva ett brev till stadsdelsnämnderna för att påpeka bristerna. De ska ha åtgärdats senast den 30 april.
– Även om det handlar om bristande resurser måste de följa lagen, säger Annika Elmlund.