– Om det inte görs något genast kommer varslen i landets kommuner och landsting snart att dugga tätt, säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, Fi.

Hittills har männen drabbats hårdast av den ekonomiska recessionen. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har manliga yrken inom tillverknings- och byggindustrin varslat drygt 23 000 personer under november och december, vilket är rekordhöga siffror.

– Eftersom konjunkturnedgången slagit hårdast mot industrin är det mest män som drabbats. Men snart kommer krisen att drabba kvinnorna och i synnerhet inom den offentliga sektorn, säger Karin Ericsson, marknadschef på Arbetsförmedlingen i östra Sverige.

Som en följd av finanskrisen och industribranschens magplask kommer skatteintäkterna för kommuner och landsting att minska betydligt framöver. Konsekvenserna av minskade intäkter blir sparpaket och uppsägningar i det offentliga där 80 procent av de arbetande är kvinnor. Nu vädjar Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen om ett akut räddningspaket för att bromsa effekten av lågkonjunkturen innan den når skola, vård och omsorg.

– Kommuner och landsting lever i en viss fördröjning. Lågkonjunkturens effekter märks inte fullt ut förrän kommunernas skatteinkomster sjunker. Men prognoserna ser dåliga ut och för att inte förstärka lågkonjunkturen är det viktigt att det kommer in pengar väldigt snart, säger Clas Olsson, chefsekonom på SKL.

Runt om i landet förbereder sig nu kommuner och landsting för hårda tider med stram budget och nedskärningar. Enligt Konjunkturinstitutets rapport krävs det att regeringen bara i år skjuter till minst sju miljarder kronor för att sysselsättningen i den offentliga sektorn ska hållas någorlunda intakt. Trots uppmaningar från ledarna i oppositionen och vädjande från SKL har regeringen i dagsläget inget konkret krispaket att stilla oroliga kommun- och landstingsnerver med.

– Vi säger som vi har sagt innan. Vi följer utvecklingen och är beredda att sätta in extra åtgärder om det behövs, säger Markus Sjöqvist, pressekreterare för finansminister Anders Borg.

Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, Fi, är upprörd över att konkreta krispaket fortfarande lyser med sin frånvaro.

– När det gäller bilindustrin har det varit omfattande politiska åtgärder och stora rubriker i media. Men jag undrar om det blir samma rubriker och åtgärder när nästa varselvåg drabbar kvinnorna i den offentliga sektorn.

Och kvinnorna inom det offentliga är en stor grupp. Enligt SCB:s statistik är vård- och omsorgspersonal det klart vanligaste yrket bland kvinnor, följt av bland annat förskollärare och grundskollärare. Följden av ett omfattande räddningspaket skulle inte bara hålla sysselsättningen i kommuner och landsting levande utan även troligtvis innebära att det är männen som blir överrepresenterade på arbetsförmedlingarna runt om i landet. Men om den effekten av finanskrisen rent spekulativt skulle öppna upp för en mer jämställd maktbalans mellan könen när ”rollerna blir ombytta” är tveksamt, menar Pär Zetterberg, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– När det är en ekonomisk kris tenderar frågor som jämställdhet och miljö att få stryka på foten. Men om det generellt förhåller sig så att kvinnorna står kvar på sina tjänster medan deras män går arbetslösa kan förskjutningar i ansvarsfrågor gällande exempelvis föräldraledighet och vård av sjukt barn ske.

Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, tror inte att den heteronormativa synen på vad som är manligt och kvinnligt kommer att förändras under den här krisen.

– Forskning tyder på att när män förlorar jobben förändras könsrelationerna i hemmet. Men nu är det främst män från arbetarklassen som förlorar jobben och det tror jag inte innebär något fantastiskt för deras fruar.

Diana Mulinari hoppas däremot att den härskande synen på att manliga jobb är viktigare för svensk ekonomi än kvinnliga kan förändras med tiden.

– Man slaktar den offentliga sektorn om man inte börjar värdera kvinnoyrken som vård och omsorg högre.