Utredningar om det svenska utbildningssystemet har duggat tätt den senaste tiden. I december presenterades planerna för framtidens lärarutbildning ”En hållbar lärarutbildning”. I januari kommer också den nya skollagen.

Men det är fortfarande oklart hur samhällets krav på hållbar utveckling ska mötas av skolan, skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, Världsnaturfondens generalsekreterare Lasse Gustavsson och Anders Jansson, koncernchef på det miljöcertifierade återvinningsföretaget Stena Metall, i en gemensam debattartikel i Dagens industri.

De påpekar att FN har utropat åren 2005–2014 till ett årtionde då nationerna ska kraftsamla kring utbildning för hållbar utveckling.

– Skolan har också ett tydligt uppdrag i läroplanen ända sedan 80-talet om att lära ut hållbar utveckling, säger Lasse Gustavsson.

Men så sker inte i dag, säger han. Vissa lärarutbildningar runt om i landet arbetar med att få in utbildningar för hållbar utveckling. Men det sker sporadiskt på enskilda lärarutbildares initiativ.

Det räcker inte, menar artikelförfattarna och kräver att det ställs hårdare krav på kommuner och friskolor att upprätta planer för att lära ut hållbar utveckling. Arbetet måste systematiseras och gälla alla skolor och planernas efterlevnad måste följas upp av skolinspektörer.

Vad som krävs för att leva upp till läroplanen är kunskaper. Man påpekar att lärande om hållbar utveckling återfinns i skärningspunkten mellan ekonomi, sociala frågor, ekologi och teknik. Bara med dessa kunskaper kan elever se helheter, lösa problem och upptäcka möjligheter. Inger Maurin, andre vice ordförande i Lärarförbundet, kommenterar hur det ska gå till:

– Det finns redan olika ämnesöverskridande metoder som tillämpas. Men det viktiga är att lärares skicklighet att överbrygga till andra ämnen ökar. De måste ges möjlighet till kompetensutveckling och forskning i sina ämnesområden, förklarar Inger Maurin.

Hon säger att det är nödvändigt för att elever ska bli kreativa och hitta nya lösningar på samhällsproblem. Hållbar utveckling handlar inte bara om ekologi utan även hur människor förhåller sig till varandra.

– Nya konflikter i samhället uppstår hela tiden. Lärare måste också veta hur olika rädslor ska hanteras, säger hon.

Artikelförfattarna menar också att debatten om utbildningsfrågor har präglats av starka motsättningar mellan blockgränserna. Därför kräver man att partierna tar ett gemensamt ansvar istället för att frågan om ett hållbart lärande förvandlas till ett politiskt slagträ.

– När det handlar om barns skolgång och utveckling vill vi inte se en politisk maktkamp utan en samsyn, säger Inger Maurin.

De menar att när Sverige tar över ordförandeskapet i EU ger det en utmärkt möjlighet att ta en ledande roll för lärande i hållbar utveckling. Men det kommer förmodligen inte att hinnas med:

– Skolverket har nyligen tagit över ansvaret för lärandet om hållbar utveckling. Men det arbetet har bara börjat, säger Fredric Skälstad, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet.