För tio år sedan antogs EU:s uppförandekod för vapenexport som en ”gemensam ståndpunkt” för medlemsländerna. Den 8 december omvandlades den till ett rättsligt bindande dokument av ministerrådet. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen välkomnar beslutet:

– Ända sedan uppförandekoden antogs den 8 juni 1998 har vi krävt att den ska göras juridiskt bindande, säger ordförande Anna Ek.

I vissa avseenden har det nya dokumentet mer långtgående skrivningar än de svenska riktlinjerna. Ett exempel är att man måste ta hänsyn till om vapenexporten allvarligt riskerar att motverka hållbar utveckling i mottagarländerna. Ett annat exempel är att man har infört begreppet humanitär rätt, vilket ställer krav på mottagarländernas uppförande internationellt.

– Det betyder att länderna bland annat måste ha ratificierat de viktigaste internationella konventionerna, säger Rolf Lindahl, politisk sekreterare på Svenska Freds.

Han säger att även om de nya reglerna är luddiga och inrymmer tolkningsmöjligheter ställer det större krav på de vapenexporterande länderna.

– Det finns åtminstone en teoretisk möjlighet att ställa länder som bryter mot reglerna till svars i Europadomstolen.

De nya EU-reglerna måste nu implementeras i den svenska lagstiftningen. Jens Eriksson, pressekreterare för handelsminister Ewa Björling, säger att Sverige redan följer EU:s uppförandekod för vapenexport.

–Men de här skrivningarna ska förtydligas i regleringsbrevet och det pågår en beredning om att förändra lagstiftningen.

Men Rolf Lindahl menar att Sverige i flera fall brutit mot uppförandekoden, även om den, liksom svenska regler, är flexibel.

Som ett exempel nämner han att Sverige år 2006 godkände export av ett radarsystem till Pakistan för åtta miljarder, vilket strider mot regeln om att hänsyn ska tas till hållbar utveckling i ett land. 2007 minskades ordern på grund av betalningssvårigheter.

– Det visar att det är ett fattigt land. Dessutom har Pakistan en latent konflikt med Indien.