”Vi funderar på en tågsemester”
Marit Bengtsson och hennes familj har lärt sig hur man kan leva miljövänligare genom projektet Konsumera smartare. Men när vardagen smyger sig på kan det vara svårt att leva som man lärt.
Marit Bengtsson fick ett tips från en kompis om projektet Konsumera smartare som skulle startas av Stockholms stad. Hon tog kontakt med miljöförvaltningen, och fick som ett av 60 hushåll lära sig att leva mer energi- och resurssnålt för att minska utsläppen av växthusgaser.
– Jag ville ta reda på om jag kunde förändra mitt konsumtionsbeteende och samtidigt se vart alla pengarna tog vägen.
Hennes intresse för miljöfrågor har växt med den ökande miljöförstöringen. Väckarklockor har till exempel varit att vissa länder inte kan odla som förr, rapporter om att björkar har börjat växa på ytor där det tidigare funnits glaciärer och att forskare varnar för att vattenståndet kan öka med sju meter om 100 år.
– Det här är ju våra liv det handlar om. Vi måste stoppa det här nu innan det är för sent, säger Marit Bengtsson.
Hon har också irriterat sig på de ibland dubbla budskapen som medierna förmedlar. Hon nämner en artikel som påstod att det är bättre att köpa kött från Australien på grund av fodret istället för närproducerat och en annan som sa att det är bättre totalt sett för miljön att behålla sin gamla bil istället för att köpa en ny miljöbil.
– Jag ville få reda på fakta, för att kunna förhålla mig kritisk till sådana budskap.
Hon försökte också entusiasmera resten av sin familj – med varierande framgång. Dottern som i dag är tretton år var mer positiv än sin lillebror, nio år. Var och en fick en bok där de förde in kvitton på allt de konsumerade, vilka sedan användes för att ta fram familjens växthusgasprofil via en databas. Även mätare installerades på lampor och elurtag för att mäta elförbrukningen.
– Vi låg rätt bra till från början, innan vi tog den där semesterresan, säger Marit Bengtsson.
Hon berättar att hon därefter gick på olika seminarier om miljökonsekvenser av mat och el som hon lärde sig mycket av. Men när vardagen smyger sig på med trötthet och stress är det inte alltid lätt att leva som man lärt.
– För att man ska leva helt miljövänligt måste man jobba mindre. Det är till exempel lätt att välja bilen istället för att ta bussen när man är trött och ska skjutsa barnen till olika aktiviteter.
Tidsbristen inverkar också på familjens mathållning. Familjen har ingen tid att baka sitt bröd själv eller laga mat varje dag av råvaror. Men de försöker så gott de kan att äta mindre kött och ris och helt undvika torsk och tigerräkor.
– Men ibland ger jag upp och steker blodpudding till sonen. Som mamma vill jag inte att han svälter.
Marit Bengtsson menar också att det är en ekonomisk fråga. Många ekologiska produkter är betydligt dyrare än de vanliga. Hon säger att det nog måste finnas många ensamstående som ständigt går omkring med dåligt samvete.
– Det ekologiska borde vara billigare. Istället kan man beskatta det som inte är bra för miljön. Det har ju fungerat med vägtullarna.
Familjen Bengtsson deltog inte i slutmätningen i projektet. Men de lever ändå mer miljövänligt än för fyra år sedan. De har också köpt delar i ett vindkraftverk och handlar mer kläder på second hand än på H&M.
– Vi funderar också på en tågsemester istället för en resa till Thailand.
Projektet Konsumera smartare startades 2005 av miljöförvaltningen i Stockholms stad. 60 hushåll som representerade olika hushållstyper valdes ut med hjälp av Statistiska centralbyrån.
Projektet omfattade hushållens totala energianvändning vid all konsumtion av varor och tjänster.
I början av projektet bokfördes all konsumtion under tre månader och hushållens energianvändning räknades ut.
Hushållen fick personliga råd och deltog i en studiecirkel under ett år. Därefter mättes återigen konsumtionen.
Slutrapporten presenterades i november i år för miljö- och hälsoskyddsnämnden.
I genomsnitt minskade hushållen sina utsläpp av koldioxid med 22 procent under projektets gång, vilket betyder 1 098 kg per person.
Den totala energianvändningen minskade med i genomsnitt 25 procent, cirka 10 000 kWh per person.