Fria.Nu

Elever med hemspråk får bättre betyg

Skolverket har genomfört en omfattande studie som visar att barn som får modersmålsundervisning får högre betyg än svenska elever. Men utbildningsminister Jan Björklund vill hellre satsa på svenska än på modersmålsundervisning.

För några veckor sedan berättade FRIA om en rapport från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, som beskriver hur minoritetsbarn diskrimineras i de svenska skolorna. Bland annat genom att modersmålsundervisningen är satt på undantag, ifråga om lokaler, läromedel, tillgång till lärare med mera.

Nu har Skolverket gjort en stor studie, Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet, som inte bara bekräftar DO:s bild utan även visar på överraskande resultat:

De som deltar i modersmålsundervisning får det högsta genomsnittliga meritvärdet i grundskolan, 220 poäng, jämfört med elever med svensk bakgrund som i genomsnitt har 208 poäng.

– Det här är naturligtvis häpnadsväckande, eftersom elever bara får mellan 40 och 60 minuters undervisning i modersmål per vecka, säger undervisningsrådet Eva Wirén som författat rapporten.

Hon berättar att tidigare studier har visat att barn som fått modersmålsundervisning har lättare att lära sig andra språk. Men att betygen generellt skulle öka så mycket var inte väntat.

– En förklaring är att det är studiemotiverade elever som väljer den frivilliga undervisningen.

Eva Wirén menar att det även finns psykologiska förklaringar. Modersmålslärare fungerar som en kulturförmedlare som stärker elevens identitet och självbild.

– Ofta är det familjen som tycker att det är viktigt att lära sig sitt språk. När barnet går på modersmålsundervisning stärks samtidigt relationen mellan hemmet och skolan.

Studien bygger på en enkät till landets grundskolors ledningar och har kompletterats med kvalitativa intervjuer på 13 skolor i 4 kommuner. Den visar att det inte är alla som erbjuds modersmålsundervisning. I 56 av landets kommuner finns ingen modersmålsundervisning alls, trots att berättigade elever varierar mellan 0,5 och 13,8 procent.

Närmare en femtedel av landets grundskoleelever har utländsk bakgrund. Trots detta deltar bara hälften av dem i modersmålsundervisning. Kravet är att det ska finnas minst fem elever och en lärare i ämnet för att bilda en klass, och att språket ska vara ett dagligt umgängesspråk. Därför är det lättare för elever att få modersmålsundervisning i skolor med högre andel utlandsfödda och nyanlända elever.

Men det handlar även om attityder:

– I många skolor med få elever med invandrarbakgrund är medvetenheten om de goda effekterna ofta begränsade, säger Eva Wirén.

Hon menar att sådana skolor måste börja samarbeta med andra skolor i kommunen för att kunna starta modersmålsundervisning i ett språk.

– Annars drabbas dessa elever hårt. Skolor med många elever med invandrarbakgrund har den fördelen att de själva kan anställa modersmålslärare.

Många elever med invandrarbakgrund läser svenska som andra språk. De som läser det har 190 poäng i genomsnitt.

Eva Wirén berättar att svenska som andra språk var tänkt att bli ett likvärdigt alternativ till den vanliga svenskan. Men Skolverkets undersökning visar att det inte fungerar så i praktiken.

– Svenska som andra språk riktar sig till lågpresterande elever och fungerar som en stödundervisning. Frågan som bör ställas är om det är berättigat som ämne och vad som krävs för att det ska bli det.

Studien om att modersmålsundervisning är viktig har inte imponerat på utbildningsminister Jan Björklund (fp). Via sin presschef Anders Andrén meddelar han att någon ytterligare satsning på modersmålsundervisning inte kommer att göras.

– Det viktigaste för integrationen är att elever med invandrarbakgrund lär sig svenska, säger Anders Andrén.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu