I våras grep polisen en våldtäktsman i Umeå. Han kallas Hagamannen och han har våldtagit många kvinnor. Om polisen hade fått använda ett register med blodprov, kunde de ha tagit honom fortare. Det säger Maria Carlshamre från partiet Feministiskt initiativ. Hon vill att polisen ska få använda registret för att ta våldtäktsmän.

PKU-registret är ett register med blodprover. Man tar ett blodprov på alla nyfödda barn, för att se om de har sjukdomen fenylketonuri. Så har man gjort sedan år 1975. Sedan sparar man provet till forskning på Karolinska sjukhuset i Solna.
Det finns en lag om blodprover. Om sjukhuset vill spara blodprover till forskning, måste de fråga patienten eller patientens föräldrar. Om de säger ja, får sjukhuset använda blodprovet till forskning. Men de får inte använda provet till andra saker.
Ibland söker polisen tillstånd att använda PKU-registret. När de letade efter mördaren som mördade utrikesminister Anna Lindh, använde de PKU-registret. Sjukhuset sa nej. Men domstolen sa att polisen ändå fick hämta informationen.
När polisen i Umeå letade efter Hagamannen, sökte de tillstånd att använda PKU-registret. De ville veta vilka män som inte ville vara med i registret. Om en person inte vill vara med i PKU-registret, måste sjukhuset radera all information om personen. Ett par tusen personer har begärt att sjukhuset ska radera information om dem sedan polisen tog Anna Lindhs mördare.

Polisen i Umeå tänkte att Hagamannen troligen inte ville vara med i registret. De begärde att få veta vilka som hade blivit raderade. Domstolen sa nej. De sa att polisen kan få information om en misstänkt person. Men polisen kan inte få information om en stor grupp människor som inte är misstänkta för brott. Då fungerar inte sjukhusets sekretess, sa domstolarna.

Maria Carlshamre tycker att det är fel. När någon har blivit våldtagen, är det viktigt för den personen att polisen tar brottslingen. Det är viktigare än sjukhusets sekretess, säger Maria Carlshamre.
- Om polisen hade fått använda PKU-registret hade de kunnat gripa Hagamannen tidigare. Hans sista offer kunde ha dött av sina skador. Fråga henne om hon tycker att det är rätt.

Janne Flyghed är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han tycker att det finns problem med Carlshamres förslag. Han säger att man lurar människor. Föräldrarna har sagt ja till att spara barnens blodprov till forskning. Man lurar dem om man sedan använder blodproverna till andra saker.
Han säger också att man nu ändrar många lagar om övervakning och kontroll. Man måste undersöka om de nya lagarna behövs. Politiker kanske bara vill ha dem för att bli populära, säger han.
Janne Flyghed ser en risk med att polisen får använda mycket övervakning och kontroll. Vi kan få ett mer odemokratiskt samhälle, och då finns de nya metoderna för övervakning kvar.
- Vi har fått mycket mer övervakning sedan den 11 september 2001. Polisen får använda mycket tvång. Man har infört nya metoder mot det ondaste onda. Man har sagt att det är tillfälligt. Men sedan fortsätter man att använda de nya metoderna. Man använder dem till många olika saker.
Maria Carlshamre säger:
- Jag tycker att Janne Flyghed gör en stor sak av ingenting.