Fria Tidningen

Ett LA i skuggan av Moderna

Los Angeles står nu i centrum för två utställningar i stan, den ena på anspråkslösa Blot, den andra på landets tyngsta konstinstitution.

På sätt och vis är det svårt att tänka sig två mer vitt skilda utställningar. Den ena en avslappnad och ganska anspråkslös utställning, ett halvdussin fotografier och ett ljudkollage av två konstnärer på ett litet konstnärsdrivet galleri; den andra rymmer ett drygt tjog internationella tungviktare på landets tyngsta konstinstitution.

I dag lördag öppnar Tid & plats: Los Angeles 1957–1968 på Moderna museet i Stockholm med namn som Ed Ruscha, Judy Chicago och David Hockney. I morgon söndag avslutas Maria Magnussons och Linus Winstams utställning Where the air starts to clear of smog and true heaven begins på Blot.

I båda utställningarna är motiven hämtade från LA, efter New York den mest mytomspunna platsen i USA. Jag har aldrig varit där, men jag har ändå många och starka bilder från staden, bilder som jag hämtat från filmer jag sett, deckare jag läst och musik jag lyssnat på. Sunset Boulevard, Venice Beach, Compton. På Moderna ligger fokus med få undantag på stadens glassigare sida och på dess roll som kreativt centrum för amerikansk bildkultur.

På Blot framträder ett schabbigare LA, ett mindre putsat och ansat, där natur tränger sig på och spränger sig fram överallt. Glamouren finns – men på avstånd och skymtad i förbifarten. Det andas mer Dashiell Hammet och James Ellroy än Pacific Palisades och Beverly Hills. Ni borde se båda utställningarna, men Tid & plats: Los Angeles 1957–1968 håller på ända fram till början av januari. Så skippa Moderna den här helgen och passa istället på att besöka Blot.

Blot ligger på Ynglingagatan 27. Öppet lör–sön kl 11–17. Modernas utställning Tid & plats: Los Angeles 1957–1968 kan läsas i Maria Knutsen-Öys recension nästa vecka.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Banksy-bilden saknar politisk laddning

Hanne Kjöllers omdebatterade text om Megafonen illustrerades med en Banksy-bild som enligt Kjöller signalerar revolutionsromantik. DN:s ledarredaktion uppvisar en stor okunnighet när det gäller bildval, menar konstvetaren Jacob Kimvall.

Fria Tidningen

Problematisera censurbegreppet

Varför är det oproblematiskt att stoppa graffitiutställningar men inte att sortera ut Tintinböcker från ett bibliotek? Tintin-debatten belyser att litteratur och bildkonst behandlas mycket olika. Jacob Kimvall, doktorand i konstvetenskap och författare till boken Noll tolerans, funderar kring censurbegreppet och menar att det hanteras slarvigt.

Fria Tidningen

Konstens mångtydighet kan synliggöra rasismen

Det måste förstås finnas konst som vi inte tycker om. Så har det alltid varit och måste så förbli”, sa vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth till DN (18/4) angående att hon skurit upp en tårta formad som en naken kvinnokropp. Bilden kan framstå som osmaklig men konstens frihet väger tungt, ungefär så kan man sammanfatta Adelsohn Liljeroths försvar när hon anklagas för både omdömeslöshet och rasism.

Fria Tidningen

Farväl till erkänd graffare

Schweizaren Sigi von Koeding, mer känd som graffitimålaren Dare, har avlidit 41 år gammal. – Beskedet om hans bortgång kom som en chock, säger svenske målaren och
vännen Puppet.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu