Farligt att blogga om jobbet
Peter Andersson var uppskattad av såväl eleverna som kollegorna på Centralskolan i Hultsfred. När hans ettåriga vikariat var slut sökte han en ny tjänst i kommunen, men en obehörig lärare fick gå före. Enligt Lärarförbundet hänvisar skolledningen till olämpligt innehåll på Peter Anderssons blogg.
I ett år vikarierade Peter Andersson som klassföreståndare på Centralskolans högstadium i Virserum i Hultsfreds kommun. På fritiden bloggade han. Om film, fotboll och Bruce Springsteen. Men också om hur stolt han är över sin elever. Och hur kritisk han är till planerna på Centralskolans framtida nedläggning och till pedagogiken på Albäcksskolan, som han menar missgynnar svaga elever.
När hans vikariat gick ut sökte han en tjänst på Albäcksskolan, samma skola som han kritiserat på sin blogg och i en insändare i en lokaltidning. Men Peter Andersson blev inte ens kallad till anställningsintervju, istället gick jobbet till en obehörig lärare.
När Peter Andersson ringde upp skolans rektor fick han höra att denne haft hans blogg under uppsikt och funnit att innehållet var olämpligt.
– Han uppgav att jag inte delade deras värdegrund och deras sätt att undervisa, och det var första gången de hänvisade till min privata blogg.
Bland annat ska rektorn ha invänt mot ett grovt språk, något Peter Andersson ser som ett svepskäl.
– Jag tror att det är en efterkonstruktion. De påstår att de har haft bloggen under uppsikt redan när jag jobbade i Virserum, men jag tror att det är en ursäkt för att slippa någon som uppfattas som obekväm. Jag säger vad jag tycker och står på elevernas sida, det kan nog vara obekvämt för cheferna.
Den uppfattningen delas av Inger Sundberg, Lärarförbundets lokala ordförande och tidigare kollega till Peter Andersson. Hon har gått igenom Peter Anderssons blogg och inte hittat något som skulle kunna motivera att han anses som olämplig. Snarare menar hon att det är hans kritik som varit en nagel i ögat på kommunens skolledning.
– De påstår att det påvisar att han har en annan värdegrund än vi andra som jobbar inom barn- och utbildningsförvaltningen i Hultsfred. Jag håller inte med, de plockar ut och vinklar och tolkar det som de vill utifrån sitt intresse.
Peter Andersson är inte den ende som råkat illa ut efter att en arbetsköpare bloggsurfat. Förra hösten fick sjuksköterskan Henrik Mellströms inte fortsätta på akuten i Umeå. På ett möte ska hans närmaste överordnade ha sagt att hon tänkt förlänga hans vikariat, men att den blogg där han beskrev en stressig och lågavlönad vardag låg honom i fatet.
Några månader tidigare fick nyutexaminerade civilingenjören Jonas Pihlström se det jobb han sökt på ett skogsteknikföretag gå till en person med sämre kvalifikationer. Företaget uppgav ingen motivering, men hade läst och diskuterat den blogg där hans flickväns skrivit att hon hoppades att han inte skulle få jobbet eftersom hon ogärna ville flytta.
Lärarförbundet har överklagat kommunens beslut att välja den obehöriga läraren före Peter Andersson till länsrätten. Förbundet begär också skadestånd och en ny anställning.
Företrädare för Hultsfreds kommun, som i lokala medier tidigare pekat ut Peter Anderssons bloggande som problematiskt, har nu lagt locket på.
– Det här är föremål för en rättsprocess och jag avvaktar den innan jag ger några kommentarer, säger barn- och utbildningschefen Anders Jansson.
Peter Anderssons tidigare arbetskamrater stöder honom öppet, och har startat en namninsamling i protest mot kommunens agerande. Själv avvaktar han nu länsrättens prövning.
– Det är klart arbetsgivaren har rätt att läsa bloggar, säger han. Men då ska den kunna ta kritiken som kommer där också utan att man kallas illojal. Det är skillnad om det är ett privat företag, men det här är en kommun och det handlar om åsikter om undervisning.
Han hoppas också att Lärarförbundet får igenom kravet på en ny anställning inom kommunen. Passionen för läraryrket finns kvar, däremot har intresset för att blogga svalnat något.
Det sista inlägget på bloggen är kort: ”Glädjen är borta. Det är inte längre roligt att blogga. Vad som skulle kunna vara anledningen hoppas jag att jag inte ens behöver förklara.”