Fria Tidningen

”Kronofogden gör att folk kan skuldsätta sig”

Staten bidrar till att skuldsätta sina medborgare när den driver in skulder, räntor och avgifter åt oseriösa kreditgivare. Och de överskuldsatta personerna får vänta länge på att få hjälp från myndigheterna i form av budget- och skuldrådgivare.

Förra veckan skrev SvD:s Näringsliv att finansmarknadsminister Mats Odell lovat Finansinspektionen 25 extra miljoner. Fem av dem ska gå till att utbilda allmänheten i privatekonomi.

– Ibland kommer hyresavin som en överraskning, sade Mats Odell till SvD.

Detta uttalande har fått föreningen Insolvens Stockholm att gå i taket. Det är en ideell förening som stöttar individer som har hamnat i skuldfällan och försöker att hitta lösningar på medlemmarnas problem.

– Att människor på grund av slarv inte betalar sina räkningar är en vanföreställning. De som inte kan betala sin hyresräkning plågas av ångest, oro och förtvivlan, säger Ulrika Ring, ordförande för Insolvens Stockholm.

Till Insolvens vänder sig människor som på grund av sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller konkurs hamnat i en ekonomiskt svår situation. De har försökt lösa sina problem med att betala räkningar genom att ta lån, som de inte har haft råd att betala tillbaka.

– Det handlar sällan om lån till att ge livet en guldkant, utan just om att kunna betala bland annat hyran. Och det handlar ofta om snabba lån, säger Ulrika Ring och förklarar att detta är människor som saknar säkerhet för att ta vanliga banklån.

Kronofogdemyndighetens statistik visar att 24 procent av dem som fick skuldsanering 2007 hade noll kronor i skuldsaneringsbeslut, vilket betyder att de lever på existensminimum. 44 procent av dem som fick skuldsanering ska betala 0,01 procent till 20 procent av sin skuld.

– Det är inte alla som beviljas skuldsanering. För att få skuldsanering måste man bland annat bedömas vara ”kvalificerat insolvent”, det vill säga inte kunna betala sina skulder inom överskådlig tid, påpekar Ulrika Ring.

För de övriga drivs skulderna in genom löneindrivning av kronofogden till dess skulden är betald. Om nu personen har en inkomst. I annat fall ökar skulderna med räntorna. Ibland säljs skulden till ett inkassoföretag, och Kronofogdemyndigheten driver snällt in allt till fordringsägarna.

Men så görs inte i alla länder. I till exempel USA går staten inte in och driver in skulder.

– I Sverige driver staten in inte bara själva skulden, utan även alla räntor och avgifter, säger Ulrika Ring.

Och det gör staten även åt oseriösa kreditgivare som inte har gjort en ordentlig kreditprövning, till exempel de som lånar ut pengar genom sms.

Obetalda sms-lån visar rekordsiffror i den senaste statistiken. Under årets första sex månader fick Kronofogdemyndigheten 17 299 ansökningar om betalningsförelägganden från företag som ger sådana lån. Det kan jämföras med 20 418 ansökningar för hela 2007.

– De oseriösa kreditgivarna har naturligtvis denna statliga ”försäkring” med i kalkylen. Samtidigt som staten utfärdar ekonomiska sanktioner för sina medborgare, säger Ulrika Ring.

Och krediter är en lukrativ marknad. Det möjliggör fler köpare. Ibland tjänar handlaren mer på krediten än på varan.

För den som har ekonomiska problem kan alltså skulderna öka dramatiskt på kort tid.

– Vad som behövs för människor som har hamnat i en ekonomiskt svår situation är budget- och skuldrådgivare i kommunen. Och det måste gå snabbt, säger Ulrika Ring.

Men det går inte snabbt. Väntetiden i Stockholm är upp till ett år, enligt socialtjänstförvaltningen.

Mari Råby hade tidigare ett övergripande ansvar för kommunen i frågan, men sedan årsskiftet ligger ansvaret hos stadsdelarna.

– Budget- och skuldrådgivare är inget man satsar på i dag. Man har även dragit ner på tjänsterna, säger hon.

Det ser ungefär likadant ut i resten av landet. Konsumentverket har gjort en kartläggning i april som visar att bara 22 kommuner hade väntetider som understeg tre månader för att få träffa en budget- och skuldrådgivare.

Och människors skulder till kronofogden ökar. Antalet inkomna betalningsförelägganden var 871 299 år 2007. År 2000 var siffran 521 227. Överskuldsatta människor är heller inte helt gratis för staten och skattebetalarna.

”Överskuldsättningen bedöms leda till kostnader för sjukvård och produktionsbortfall som beräknas kosta samhället 30–50 miljarder kronor per år”, skriver Kronofogdemyndigheten på sin hemsida.

Just nu pågår en insolvensutredning på justitiedepartementet som ska vara klar i maj 2009. I den ska bland annat kronofogdens roll, liksom tillgången till budget- och skuldrådgivare, utredas. Ett delförslag ska släppas den 24 september.

– Utredningen ska ta ett helhetsgrepp på problemet, säger Tanja Rasmusson, politiskt sakkunnig.

Fakta: 

”Det finns över 400 000 överskuldsatta människor i landet och många av dessa mår dåligt.”

Kronofogdemyndigheten

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu