Fria Tidningen

Sparkades på grund av att hon bar kjol

Saida Muhammed fick ett jobb som städare men fick sparken efter två dagar. Företaget har angett att skälet är att hon bar kjol under arbetstid. Nu har Diskrimineringsombudsmannen lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Saida Muhammed, som ursprungligen kommer från Somalia, blev anvisad av arbetsförmedlingen att söka ett jobb som städare på ett städbolaget Top Clean AB i Anderstorp. Den 25 oktober förra året ringde städbolaget upp henne och undrade om hon kunde börja redan samma dag.

Efter städpasset åkte de till bolagets kontor. Där fick Saida Muhammed skrivna arbetsregler och en tidslista att fylla i de arbetade timmarna per månad. Hon fick också besked om att arbetskläder kunde hon inte få ännu, men de skulle beställas.

– De sa att jag skulle få sex månaders provanställning. Sedan frågade jag vad som krävdes av mig och de svarade att jag skulle komma i tid och städa ordentligt, säger Saida Muhammed.

Det gjorde hon också. Hon kom till och med 20 minuter tidigare till arbetet, för hon var mån om att behålla det. Två arbetsdagar senare var ingen där när hon kom och hon ringde till chefen för att fråga var hon skulle städa denna dag. Chefen svarade att hon kunde gå hem.

– Jag blev både paff och ledsen. De hade sagt att jag jobbat bra och hade inte klagat på något.

Arbetsförmedlaren ringde upp företaget och frågade varför hon inte fick fortsätta. Till honom sade de att hon inte fick arbeta i kjol utan måste ha långbyxor på sig.

– Ingen på företaget har sagt något om att jag inte fick bära kjol. Jag har inget emot att bära långbyxor, det använder jag ofta själv.

Saida Muhammed började misstänka att det hade med hennes bakgrund att göra, eftersom arbetsköparen hade ställt många frågor som rörde hennes muslimska tro och kanske på grund av den trodde att hon inte ville bära långbyxor. Därför beslöt hon att göra en anmälan till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. I måndags lämnade DO in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen där de kräver städbolaget på 120 000 kronor i skadestånd.

Till DO har Top Clean AB sagt att kravet att bära långbyxor finns av säkerhetsskäl för. En kjol kan innebära en säkerhetsrisk vid städning runt maskiner i fabriker.

– Det argumentet håller inte. Det är oftast maskinoperatören eller annan utbildad personal som sköter städning av och runt maskinerna, säger Eva Hagström, jurist på DO och Saida Muhammeds handläggare.

Till DO har städbolaget också sagt att om Saida Muhammed hade bett om en lösning på problemet, skulle företaget ha hjälpt henne med detta. Problemet med hennes kjol var att den bestod av flera lager och släpade i marken.

– Jag bär aldrig kjolar som släpar i marken. Och jag har aldrig städat i ett maskinrum utan på kontor, matsal, omklädningsrum och toaletter.

Inte heller i städbolagets arbetsregler som hon fick första dagen står det något om klädregler. Därför har DO har gjort bedömningen att kravet på att bära långbyxor inte är nödvändigt för att utföra jobbet.

DO ser städbolagets agerande som indirekt diskriminering och menar att företaget därmed bryter mot lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupppfattning.

– De trodde nog inte att jag som svart muslimsk kvinna skulle ta strid för det här. Men jag har bott i Sverige i 18 år och vet hur samhället fungerar, säger Saida Muhammed.

Dora Tserkesidou, vd på Top Clean AB, säger däremot att Saida Muhammed blivit muntligen informerad om byxkravet vid två tillfällen.

– Redan första dagen blev hon informerad om att hon måste bära byxor. Dagen därpå kom hon ändå i kjol och då ringde vi upp henne för att påminna henne om reglerna, men det brydde hon sig inte om, säger Dora Tserkesidou.

Hon berättar att vissa företag kräver att städarna bär byxor. Ibland är gångarna trånga mellan maskinerna och det är lätt hänt att man kan fastna i dem när man ska komma förbi dem med stödvagnen.

– De flesta av våra anställda är invandrare, så vi är definitivt inga rasister. Hade hon brytt sig om vårt byxkrav skulle hon fått jobba vidare.

Nu är det upp till Arbetsdomstolen att avgöra om byxkravet är relevant eller om det handlar om diskriminering.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu