Europa i nyliberalt nät
Den svenska högerns tankesmedjor har förgreningar till både amerikanska och europeiska organisationer av samma snitt. I en tidigare artikel har Fria Tidningar kartlagt den svenska högerns opinionsinstitut. Nu visar vi hur de marknadsliberala europeiska tankesmedjorna samverkar och vilka de gemensamma målen är.
Varje år samlas en utvald skara på exklusiva Concert Noble i centrala Bryssel för att dricka gratisdrinkar, dansa och sjunga marknadens lov. Det är den ekonomiska elitens egen fest: Capitalist ball. I oktober hölls kalaset för femte gången och det var, enligt belgiska tankesmedjan Centre for the new Europe som arrangerar, både större och bättre än någonsin. Ett gäng antikapitalister protesterade utanför, men de uppfyllde inte klädkoden och vägrades inträde.
Inbjudna och insläppta blev däremot 400 framstående politiker, diplomater, företagare och akademiker. Här minglade Tjeckiens ex-president Václav Havel och Polens premiärminister under 1991, Jan Bielecki (numera bankchef och under festen förärad med utmärkelsen ”Capitalist of the year award”) med en brokig skara representanter för marknadsliberala opinionsinstitut, utbytande tankar om morgondagens Europa.
Några av festdeltagarna tillhör tankesmedjan European committee for a constructive tomorrow, CFACT, som i höstas deltog för tredje gången. Smedjans europeiska avdelning grundades 2004 efter amerikansk modell och har bland annat i uppdrag att ”förhöja jordens fruktbarhet och alla dess invånare” – en skruvad omskrivning för att säga att växthuseffekten är en bluff. Med böcker som Eco-Nihilism: a critique of political ecology och The climate catastrophe – what is it all about försöker man påverka opinionen och det politiska etablissemanget.
CFACT må i allmänhetens ögon ha intagit en kontroversiell ståndpunkt, men i den inflytelserika krets som utgör Centre for the new Europe lyckas man tydligen inge respekt. 2007, samma år som Intergovernmental panel on climate change släpper sin uppmärksammade rapport om klimatförändringarna, delar Capitalist ball ut en särskild utmärkelse till CFACT:s rådgivare, Cécille Philippe.
Det är bara ett hastigt nedslag i en verksamhet med ständigt pågående aktivitet som påverkar oss i allra högsta grad. Från USA till Europa knyts trådar i ett omfattande nätverk som arbetar för att rubba den europeiska agendan på en rad olika områden. I nätverket ingår hundratals tankesmedjor som alla delar tron på att en marknadsorienterad reformation av välfärdssystemen är till det allmänna bästa.
”Ett spöke hemsöker Europa. Det är den fria marknadens evangelium, lösgjort från sina kedjor.” Orden tillhör Helen Disney, grundare av och chef för Stockholm network, en paraplyorganisation för marknadsliberala tankesmedjor i Europa där bland andra Centre for the new Europe ingår. Stockholm network är okänd för många, men är genom sina medlemmar en av Europas mest inflytelserika organisationer. Genom gemensamma debatter, rapporter och evenemang lyckas de påverka vilka frågor som politiker anser vara viktiga.
Stockholm network etablerades efter ett planeringsmöte i Stockholm 1997 med bland andra svenska Timbro som initiativtagare. Vård, hälsa och arbetsmarknad är prioriterade frågor, områden där staten enligt nätverket har för mycket makt och där fler privata initiativ skulle utgöra en förbättring. Och verksamheten har gett resultat.
– Vår tillväxt har gett oss en betydande påverkan på dagordningen i den europeiska politiken, sade Helen Disney nyligen till den norska tidningen Dagens naeringsliv. Vi gör mycket jobb i Bryssel, men också i de olika länderna. Vi träffar ministrar och förklarar vår forskning för dem. Jag tror att folk är mer benägna att lyssna till tankesmedjor nu när de inte bara ses som en angloamerikansk idé.
Stockholm network har kommit att bli navet, eller paraplyet – avbildat i organisationens övertydliga logotyp – som alla marknadsliberala tankesmedjor i Europa vill tillhöra. När Disney startade Londonbaserade Stockholm network 1997 fanns ett 40-tal liberala tankesmedjor i Europa. I dag samlas över 130 av dem i det paneuropeiska nätverk som stolt bär den svenska huvudstadens namn. Från Sverige medverkar Timbro, Ratio, Captus och Eudoxa.
Det som Helen Disney med marxistiska allusioner kallar spöket bör kanske hellre benämnas som en spindel. Med imponerande hastighet spinner den sitt marknadsevangeliska nät över kontinenten. Stöd från företag, lobbyister, pr-firmor och amerikanska tankesmedjor har hjälpt frihetens apostlar att marknadsföra den nya trossatsen i Europa, med allt vad det innebär av mer konsumentorienterad välfärdssektor inom exempelvis vården.
”Européer kommer att röra sig från att ha varit svaga patienter till att bli kraftfulla konsumenter”, som den Brysselbaserade tankesmedjan Health consumer powerhouse, ledd av tidigare Timbro-medarbetaren Johan Hjertqvist, trosvisst uttrycker det.
Sovjetunionens fall och det därmed sammanhängande Östeuropas frihet brukar av marknadens förtrupper anges som en viktig orsak till Stockholm networks explosiva tillväxt – från 5 medlemmar 1997 till 130 bara tio år senare. En betydande del av nätverkets medlemsorganisationer är också verksamma i det gamla Östeuropa: tre av dem i Rumänien, fem i Bulgarien, sju i före detta Jugoslavien, åtta i Slovakien och så vidare. Är det någonstans tankesmedjorna har lyckats påverka sina respektive politiker så är det här.
Efter kommunismens fall har östländerna varit mottagliga för utländska investeringar och nyliberala idéer om mindre statlig sektor och ökat privat ägande. Av förespråkarna visas de därför upp som fantastiska framgångsexempel.
John Fund, skribent på Opinionjournal.com, lyfter i en artikel i Wall street journal i december 2007 upp Bulgarien som ett positivt exempel på hur frihetens idéer sprider sig. Här har tankesmedjan Institute for market economics – medlem i Stockholm network – spelat en avgörande roll i genomdrivandet av en tioprocentig platt skatt. För denna framgång utsågs institutet till 2007 års tankesmedja av nätverket och fick utmärkelsen Golden umbrella.
I ytterligare ett tiotal länder, som Rumänien, Estland, Ryssland, Serbien och Lettland, har Stockholm networks medlemmar bidragit till införandet av platt skatt, som enkelt uttryckt innebär en modell där alla betalar samma skattesats oavsett inkomst.
Det är ingen hemlighet att de åsikter som torgförs av de marknadsliberala tankesmedjorna attraherar de ledande skikten i samhället. Att Centre for the new Europe varje år arrangerar en fest för kapitalismen är bara ett konkret exempel. Vilka företag och privatpersoner som stödjer smedjorna finansiellt och med hur mycket är dock höljt i dunkel.
När organisationen Corporate Europe observatory år 2005 frågade 15 europeiska tankesmedjor, däribland Stockholm network, om en översikt av vilka donationer som gjorts till dem under det gångna året svarade bara en, l’Institut Hayek, trots upprepade förfrågningar.
I själva verket är tankesmedjor sällan de oberoende forskningsinstitut de ger sken av att vara, utan istället förlängda armar för olika företags intressen. Bland Stockholm networks finansiärer återfinns storföretag som Exxon mobil, GlaxoSmithKline, Pfizer och Schering plough. Och enligt demokratiprojektet Sourcewatch donerade nämdna Exxon mobil under 2003 och 2004 sammanlagt 120000 dollar till Centre for the new Europe för dess ”ansträngningar till utbildning i klimatförändringar”.
Den fria marknadens religion känner inga gränser. Dess framfart över globen har sin grund i tron att det är ekonomer och företag snarare än politiker och allmänhet som har att förändra politiken. Fester som Capitalist ball visar vem som är välkommen till bjudningen. Medan det dansas där inne står medborgarna utanför och tvingas lyssna till marknadens sång.