Gomorra – mer än bara underhållning
Den realistiska maffiafilmen Gomorra vann nyligen Grand prix i Cannes och boken med samma titel har översatts till dussintals språk och sålt i miljonupplagor. Men för italienare är historien om Neapels ökända Camorra mer än underhållning.
– Vi kände redan till att detta var sant. Men denna film har visat oss den opolerade sanningen, säger Eliana Villa innan hon lämnar den fullsatta biografen.
– Det är omöjligt att känna sig optimistisk, men det här måste bekämpas, tillägger biobesökaren Lidia Marzoli.
Roberto Savianos bok om Neapels maffia kom ut 2006 och sedan dess har han utsatts för dödshot.
– Jag står under ständig polisbevakning och tvingas hela tiden röra på mig. Jag kan inte leva ett normalt liv längre, berättade Saviano för dagstidningen La Repubblica förra året.
I boken beskriver Saviano maffians interna strider, och hur Camorran kontrollerar byggindustrin, vapen- och narkotikahandeln och hanteringen av giftigt avfall.
Boken är ett realistiskt porträtt av det brottssyndikat som enligt vissa bedömare ligger bakom morden på 3 600 personer under de senaste 30 åren.
Camorran är en kriminell organisation med bas i Neapel. I jämförelse med sina motsvarigheter i andra delar av landet, som ‘Ndranghetan i Kalabrien eller Siciliens Cosa Nostra, består Camorran av flera olika klaner som ofta strider internt.
De två olika klanerna Misso och Secondigliano hamnade exempelvis i en konflikt år 2006 som resulterade i 15 människors död och många skadade.
Filmen Gomorra visas just nu i ett Italien som drabbats av ekonomisk stagnation och där det allmänna samtalsämnet är den illegala invandringen. Neapel är en stad vars gator är fyllda med sopor som ingen transporterar bort, vilket är ytterligare ett maffiarelaterat problem.
Camorran tar hand om sopor från norra Europa till en billig peng och dumpar sedan dessa på illegala soptippar runt Neapel, vilket beskrivs detaljerat i Gomorra. Men maffian saboterar också för den kommunala sophämtning som stadens medborgare betalat för genom sina skatter – i syfte att själva kunna ta betalt för att sköta sophämtningen. Avfallsbolaget gav upp i vintras och sedan dess har sopbergen vuxit i staden.
I Neapel råder nu en känsla av kollektivt missnöje. Nyligen gick arga folkmassor till attack mot romer i ett läger utanför staden efter att en romsk flicka blivit anklagad för att ha försökt kidnappa ett litet barn.
Prästen ”Don” Tonino Pugliese som verkar bland folket i Neapel menar att Gomorra på ett bra sätt beskriver situationen som befolkningen i stadens förorter lever under.
– Men den ger också ett nytt perspektiv på Camorran, som skiljer sig från de tidigare. Den beskrivs som en organisation med inhemska och internationella affärsmän som har en militär gren som kontrollerar denna sydliga region, säger Pugliese till IPS.
Han arbetar för organisationen Libera Antimafia, som arbetar för att ge barnen en känsla för rätt och fel och uppmuntrar dem att bli solidariska och samhällsengagerade medborgare.
– Det är svårt att säga vilka omedelbara effekter Gomorra haft, men den är en nödvändig referens i alla analyser av de problem som finns i Neapel.
Matteo Garrone som filmatiserat boken, spelade in den i det tysta i Neapel, främst med amatörskådespelare. Inspelningarna ägde bland annat rum i ett av Camorras starkaste fästen, det fattiga kvarteret Scampia.
– Det är en apokalyptisk, hopplös film. Tänk inte på den som en klassisk berättelse om det goda mot det onda, för i verkligheten är saker betydligt mer komplicerade och gränserna mindre tydliga, säger Garrone till den lokala dagstidningen Il Corriere della Sera.
Gomorra går upp på svenska biografer till hösten.
Mer om Camorran Läs också Tomas Lappalainens bok Camorra (Fischer & co, 2007). Här analyseras Italiens äldsta maffia ur historiskt och regionalt perspektiv, med en insikt om klassamhällets betydelse för dess framväxt.
