Med ena foten i hamnstadens historia och det andra i en modern bohemtillvaro trängs långgatorna på ett litet stycke land mellan Masthugget, Linnéstan och Järntorget. Här finns en hög grad av urbanitet med både låga och höga hus och ett myller av verksamheter som trängs sida vid sida med vanliga bostäder. Det som många hoppas hitta i städer som Barcelona och Berlin finns här i Göteborg.

Och här på dessa långa gator finns och frodas det mytomspunna idealet som det talas mycket om i dag – blandstaden.

– Blandstaden blandar funktioner, alltså boende, verksamheter och olika människor. När man pratar om vad man vill göra på Södra Älvstranden är det ett sådant område som man försöker skapa, en mötesplats för olika grupper och inte kontor på en plats och bostäder på en annan, säger etnologen Joakim Forsemalm som i sin avhandling Bodies, Bricks and Black Boxes studerat långgatorna.

Det är kreativiteten som är det centrala i området, det som lockar forskare, stadsplanerare och politiker. Enligt ekonomihistorikern Richard Florida kan endast en stad som är kreativ och tolerant göra sig synlig på den internationella marknaden – en idé som har hörsammats i Göteborg inför bygget på Södra Älvstranden. På långgatorna finns just det som Florida efterlyser, de tre t:na – teknologi, talang och tolerans.

Utan tolerans vill ingen flytta in till området, menar Florida. Och om kreativa personer känner att området inte stimulerar dem flyttar de ut.

I området är kontorskollektivet House of Win-Win en knutpunkt för olika typer av kreativitet som sprider sig i området. Det finns flera nätverk av liknande slag som designkollektivet Mermermer och Kulturverkstan, Glänta, olika tidskrifter och arkitektkontor.

Näringslivet i gatuplan på Andra Långgatan är central för vad området är men det finns mer än så. Det är kreativiteten och människorna i området som korsbefruktar varandra och skapar ett underlag för butikerna, menar Joakim Forsemalm. Det finns en medvetenhet bland de som jobbar i området att handla sina skivor på Blenda och sina kläder på Shelta, det finns ett samspel som sedan sprider ut sig till andra.

– Människor dricker inte sitt kaffe på Publik för att det är billigare där än någon annanstans. Området och verksamheterna skapar en identitet, säger Olav Unsgaard från Nätverkstan under en diskussionskväll om långgatorna som Centrum för Byggnadskultur anordnade förra veckan.

I en globaliserad tid förändras konsumtionsmönster och företag får se sig utkonkurrerade av internet. Skivhugget fick flytta till mindre lokaler och den populära bokhandeln SL Books stängde ner sin verksamhet på Andra långgatan. Några som finns kvar är skivbutiken Blenda, som riktar in sig på en smal publik, och bokhandeln Vänder sig om, som drivs ideellt.

– Det sker omvandlingar och traditionella affärer kommer att försvinna. För att överleva måsta man nischa sig, säger Olav Unsgaard inför en publik bestående av många av de smalt nischade företagarna på gatorna.

Men diskussionskvällen rörde inte först och främst hur man överlever på långgatorna utan långgatornas egna överlevnad. Med det stundande bygget på Södra Älvstranden i åtanke är många nu rädda att attraktiviteten kommer att skjuta i höjden och att det medför en förändring i områdets karaktär. Men enligt etnologen Joakim Forsemalm finns det en rad samverkande faktorer som stärker området mot en potentiell exploatering.

På Andra Långgatan lever porrbutikerna i en långt ifrån undanskymd tillvaro och enligt Forsemalms avhandling kan de vara en viktig faktor för området. Teorin är att porren håller marknadsvärdet nere och de lägre hyror detta resulterar i är ofta en förutsättning för områdets småverksamheter. Och de små verksamheterna är en förutsättning för att vi ska gilla långgatorna.

För inte så länge sen diskuterades det om man skulle göra Andra Långgatan till en gågata. En boende i fokusgruppen påpekade att detta skulle kunna starta en dominoeffekt som skulle förändra gatans karaktär. Porrbutikernas kunder är beroende av parkering för ett snabbt in-och-ut ur shoppen och parkering är förbjuden på en gågata. Parkering är viktigt för kunden, kunden är viktig för porren, porren är viktig för hyran och så vidare resonerade man.

Idén om området är dock så pass stark i sig att Joakim Forsemalm tvivlar på att porrbutikernas försvinnande skulle kunna skada gatorna i någon större mån.

– Det finns andra faktorer som kanske är viktigare just nu. Det finns ett starkt mått av skapande i området. Näringsidkare tar in sina vänner i lediga lokaler, man inspireras av varandra och hjälps åt. Det kan lika gärna vara detta nätverkande som är det motståndskraftiga i dag.

En annan faktor är de fastighetsägare som verkar inom området. Många av dem verkar ha en förståelse för gatornas specifika karaktär och spelar gärna i områdets egna riktning, säger Forsemalm.

– Det finns flera fastighetsägare här som vill ha rätt grej snarare än rätt mängd pengar och som väntar tills rätt aktör uppenbarar sig, säger Forsemalm.

Under 2003 bestämde kommunen ett program för området där man underströk vikten av att bevara gatornas karaktär även om en långsam utveckling bör finnas. Planerarna på Stadsbyggnadskontoret driver ganska hårt denna linje om bevarande och sätter press på exploatörer som kanske vill riva någon av fastigheterna och bygga nya hyres- eller bostadsrätter.

Det är en förståelse av långgatornas historia som uppmuntrar till bevarande. Området är en miljö som har vuxit fram under lång tid. Ur ett historiskt perspektiv har gatorna ständigt förändras och alltid varit en brokig skara av arkitektoniska stilar, verksamheter och människor. De har gått från att vara ett göteborgskt Red Light District och Sveriges, under 1950- och 60-talen, mest belastade polisdistrikt till ett ungt och kreativt område med en hög toleransnivå.

– Det är egentligen inte bara exploatörens marknad längre. Kommuner måste tänka på sin attraktivitet. Alla kommuner strävar efter att vara så fräcka och säljbara som möjligt och det räcker inte med snygga ytor längre utan det måste finnas innehåll också, säger Forsemalm.