På en fritidsgård i Sofia sitter alla sjätteklassare från Södermalms kommunala skolor samlade. Ann-Sofie Johansson, projektledare för VM i samarbete berättar om dagens upplägg. Eleverna ska delas in i blandade grupper, där olika skolor ska kunna mötas, och sedan tillverka bidrag till banderollerna som ska användas i världsmästerskapets stora parad.

Varje elev får ett kvadratiskt papper på vilket de ska rita någonting som de tror kommer att behövas för att världen ska kunna samarbeta. Bilderna läggs sedan ihop två och två och fästs på de upphängda snören som ska utgöra banderollerna.

- Men det är inte en framsida och en baksida utan två framsidor, påpekar Ann-Sofie Johansson.

VM i samarbete omfattar alla stadens elever från förskolan till årskurs åtta.

- Niorna har fullt upp med sin betygshets ändå, förklarar Ann-Sofie Johansson.

De yngre åldersgrupperna har redan färdigställt en mängd banderoller som hängts upp för beskådan. Motiven, det som krävs för samarbete, varierar. Någon har ritat sitt gameboy, en annan ett överkorsat hakkors, medan en tredje nöjt sig med att demonstrativt skriva sitt namn.

Men några motiv går också igen. Hjärtan, vattendroppar och fotboll - där en tydlig Hammarbydominans kan skönjas - återkommer gång på gång.

Ann-Sofie Johansson kan inte se någon större skillnad i motiv mellan åldersgrupperna utan tror snarare att barnen tänker likartat.

- Jag tycker mig se mer och mer fredsmärken, och där tror jag att man kanske tar efter varandra. Men det är nog ingen skillnad beroende på ålder, det handlar nog mer om var man får inspiration ifrån.

Däremot finns det en skillnad i hur åldersgrupperna tagit sig an uppgiften.

- Förskoleklasserna tar det här på blodigt allvar. De frågade om de kunde få tillbaka sina målningar efter paraden, men det kan ju bli lite svårt att ordna.

Inne i fritidsgården råder febril aktivitet, och sjätteklassarna är betydligt mer intresserade av att prata med varandra än med SFT. Vilket kanhända är en del av poängen med världsmästerskapet, att vuxna ska lära sig kommunicera på barnens premisser.

- För mig är syftet att skapa möten mellan barn och unga och beslutsfattare, där mötet sker på barnens villkor. Så att det inte blir i form av debatter på vuxnas vis. Vi vill att vuxna ska våga lära sig av barn, säger Jessica Berneström från Globträdet, den organisation som ligger bakom mästerskapet.

Globträdet har arrangerat framtidsmöten mellan barn och politiker sedan 1986. Detta är dock det första stora internationella arrangemanget, men Globträdet hoppas och tror att tillställningen ska bli återkommande.

Ett flertal länder har redan anmält intresse för att få anordna nästa års sammankomst.

Det faktum att mötet är internationellt, med barndelegater från över 30 länder, är också anledningen till att det kallas för ett världsmästerskap.

- Sedan vill vi lyfta fram att allt inte är en tävling, man kan vara världsbäst på att samarbeta också, säger Jessica Berneström.

Mot slutet av dagen är stämningen vild och personalen har fullt sjå med att hålla reda på barnen. Ett bildspel från Afrika ska fungera som gemensam avslutning, men får avbrytas på grund av problem med tekniken och brist på tålamod hos de unga världsmästarna.

- Det här är nog den mest intensiva åldersgruppen, pustar Ann-Sofie Johansson ut när lokalen slutligen tömts.

Men med lite god vilja kanske man kan se det som att sjätteklassarna samarbetade mot den ordning som de vuxna ville påtvinga dem. Ett samarbete som i sådana fall måste betraktas som ganska lyckat.