Linnés konkreta upplysningar torde attrahera stora delar av dagens ungdomliga publik, ty ämnet är oemotståndligt, det gamla språket ger oss precis den hjälp som behövs, för att ruska liv i länderna på den generation som skolan har förklarat Linné som blott en botanist. Göteborg kommer inte att bli sig likt efter detta, och könen i staden kan därför snart förenas på en ny, högre och intensivare, nivå.

I föreliggande intervju, som har fiktiva frågor, men faktiska svar från Linnés föreläsningar, kan vi förstå att somligt i dag är sig likt och annat inte.

Är det sant, Hr Linné att somliga kvinnor jagar som den värsta karl?

- Tvivelsutan. En typ är i sinnet grym, är högfärdig och haver intet medlidande; de tindrande ögonen wäl kunna låcka en lättrogen gåsse att klifwa på sig, en sådan flicka åstundar, och är alltid benägen till coitum. Hennes kjött luktar och stinker ej som hos andre när hon svettas; hon sjunger gärna, särskilt sådant som kan förnöja hennes inbillning; hon går omkring hit och dit, att någon skall besöka hennes Fru Venus.

Det var ord och inga visor! Vad med de kvinnor som inte jagar så frenetiskt då?

- En Qwinna som ej tycker om veneris nöje, är intet fri och djerf utaf sig, har mjukt och blött kjött, är swag i talet och i alla lemmar klen; har ej nog av hår på vissa ställen, för stora slanka pattar eller ännu allt för ung. Men har hon en gång fått smak för coitus skall hon ofta sedan finna det både nyttigt och gagneligt på många olika sätt.

Vad är det som händer, innan man 'tillhopa gå'?

- Manfolcken hafwa som altför bekant är, en testiculus som naturligen är slak, men när den kommer till coitum rakar den eller blir styf och inunder honom är det så kallade scrotum, uti hvilket är 2ne tesicklar eller stenar i hvilke semen förvaras och tillredes till fullkomlig wärkan.Qwinnfolkens testiclar ligger ett wid hwar sida i lifwet på dem. Man folkens kittlighet eller Kåthet består och har sitt förnämsta tillhåll i länderna, men qwinnfolkens i muslan och ju kittligare man är uti coitu, desto större nöje.

Alltså: skarpt läge, och åstundad målgång?

- Mannen uphitsad och röd av stark begärelse och åtrå efter coitus; han brinner av längtan efter qwinnans omfamnande, hwilket härrörer av genitura eller semen; det swäller och gjäser och denna gäsning är den som retar och stimulerar testicklarnes och scrotus; när de på et sådant sätt blifwit stimulerade, då blifwer testiculus Rak och stel och kan således finna wägen in till fru Venus genom förmaket vulva. Qwinnfolkens tillstånd swarar ock emot manfolkens, ty hos dem upwäckes också en gäsning och rörelse i blodet, fast dock ej deras lemmar blir hårda som på manfolken utan slaka, blöta och lena och lösa och det som förr war tort, blir nu wåtaktigt af en tillflytande wätska. Då mannen kommit när Qwinnan och blodet har satt honom i stark trånad, så hjelper hon på sin sida mycket dertil. Om hon owetandes skulle misstaga sig och leka med honom - då försäkar jag att han blir långt stelare och skickeligare, intill dess att hon får hon ock känna hwad storlek testiculn har och hwad rum han skall taga i vulva; hon söker sedan sin älskares 'skjönheter' och uppmuntrar honom til tapperhet uti förewarande bataille. Det lärer ej wara svårt att tro, att ingen flit å hans sida sparas. De passa så att bägge deras kött komma emot hwarandra; hans knif skjär wackert upp hennes stek, han borrar med stadiga nafware up hålet. Det är nödigt att testiculn är någorlunda lång att den må dess längre gå in igenom öppningen att det Saltwatten han lämnar ifrån sig må komma friskt in i vulva. Pröva själv, hr Redaktör!

Gärna det. Men hur ofta kan man genomföra en sådan battalj?

- Efter längre uppehåll wet Quinnor att de gjärna åstunda och wile gifwa Guld för en qwicker gosses qwicka testiculus om de finge låna den på en stund; deras Pattar swälla och gjäsa när de få kjänna en qwick gosses lifaktiga och rörande finger smeka dem. Eller månne intet Fruentimmer vet så wäl som jag att testiculn gerna raknar och begynner stå, när jag får se en wacker flicka, sticker ner fingret i barmen på henne, och de då weta mycket väl, att jag will klifwa på henne. Men en man bör ej tillhopa gå efter nyligen hafd coitus, ej heller bör en qwinna å nyo hafwa coitus för än om 8 dagar därefter.

Tack för det, Hr professor! För egen räkning ska jag försöka att hantera kvinnans barm på anbefallt sätt. Då jag i ett fast förhållande inte synes tillsammans återigen bör tillhopa gå förrän efter den 8:e dagen får jag, väl taga 'saken i egna hände' däremellan. Men det ska nog kunna gå, ty mycken träning ger ock stora resultat när det 'gäller'.