Miljöbrott ska lättare kunna bestraffas
Det ska räcka med att det finns en risk för miljöskada för att man ska kunna döma för miljöbrott. Det föreslår en ny proposition, 'Miljöbalkens sanktionssystem', som nyligen överlämnades till riksdagen. Lagförslaget som regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet står bakom syftar till att göra miljöbalkens straffbestämmelser tydligare och mer effektiva.
Tanken är att den nya miljöbalken ska bli mer tydlig och effektiv. Det kommer att underlätta för miljöåklagare och domstolar att döma dem som gjort sig skyldiga för miljöbrott. Enligt den nuvarande lagstiftningen har det krävts bevis för att ett farligt utsläpp till miljön verkligen har lett till förorening, för att den åtalade ska ställas till svars. Men nu ska miljöbrott kunna bestraffas inte bara vid uppsåt utan också vid oaktsamhet.
- Miljöregler kräver tydlighet. Människor ska kunna förutse vad som är straffbart, säger miljöminister Lena Sommerstad i ett pressmeddelande.
Tidigare har lagöverträdare kunnat dömas till både fängelsestraff och böter. Men detta försvinner nu med den nya lagen som väntas träda i kraft den 1 januari 2007. Beroende på hur grovt brottet är ska alla, privatpersoner, företag eller kommuner, kunna dömas antingen till att betala en miljösanktionsavgift eller till fängelse i upp till sex år. Miljösanktioner kan variera beroende på hur allvarligt brottet är och ska betalas inom 30 dagar. Fängelsestraff ska reserveras för mer allvarliga överträdelser medan mindre allvarliga brott ska ge miljösanktioner.
- Det kan handla om föroreningar av mark och vatten eller olovlig förvaring eller transporter av miljöfarliga ämnen, säger Anna Havula, politiskt sakkunnig för vänsterpartiet.
Betyder det att Vattenfall som släpper ut mer koldioxid än vad övriga företag i hela Sverige gör kan dömas för miljöbrott?
- Nej, det är inte förbjudet att släppa ut koldioxid. Vi har ju en handel nu med utsläppsrätter som ska reglera det totala utsläppet, så på grund av det kan de inte dömas för miljöbrott.
En annan nyhet är att den som ändrar yt- eller grundvattennivån på ett sätt som påverkar människors hälsa, djur eller växter kan dömas för miljöbrott om inte en berörd myndighet har tillåtit ingreppet. Det kan handla om dammbyggen eller utdikningar. Det kan även handla om stora uttag av grundvattnet eller om någon på annat sätt påverkat grundvattnet negativt.
- Eftersom grundvattnet är så viktigt som dricksvatten är det oerhört viktigt att det inte påverkas, säger Anna Havula.
