Lars Borgnäs menar att spåren pekar bort från Christer Pettersson om man till exempel granskar vad vittnena från mordplatsen säger. Vid tiden för mordet rådde en oerhört hätsk stämning mot Palme och Borgnäs visar hur denna motivbild inte givits något utrymme i polisutredningarna.

Lars Borgnäs, journalist på SVT, går igenom vittnesuppgifter från de tidigast hållna polisförhören om mordet på Olof Palme. Boken är en uppgörelse med, vad Borgnäs anser, spaningsledningens totala låsning vid Christer Pettersson som gärningsman. Han kritiserar den fantasilöshet som han menar regerat under alla år, vilket fått konsekvensen att det politiska hatet mot Olof Palme aldrig tillmätts någon betydelse i utredningen.

Lars Borgnäs och Tomas Bresky underkände nyligen de nya spår som tycktes peka mot Pettersson i en dokumentärfilm om Palmemordet. 'Hade det gällt en annan person än Christer Pettersson hade filmen inte sänts i SVT' skrev Bresky och Borgnäs på DN-debatt. Borgnäs polemiserar mot dem som hävdar Petterssons skuld trots att han inte dömts för mordet. Bokens stora kvalité är att den på ett tydligt sätt går igenom det idag många gånger glömda hat mot Olof Palme som fanns (och finns) i stora kretsar i Sverige. Denna historieskrivning är intressant att ha i åtanke när borgerliga ledarskribenter spelar chockade över socialdemokraters bloggande om Fredrik Reinfeldt. Fram till mordet på Palme tog förvånansvärt få högerpolitiker avstånd från extremhögerns kampanjer mot Olof Palme.

Borgnäs spår är den politiska konspirationens. Ett stort antal personer ansåg att Palme var en landsförrädare. SÄPO och polisen hade kunskap om dessa personer men någon grundlig granskning gjordes aldrig menar Borgnäs. Det är en skrämmande läsning om organiserat hat mot en demokratiskt vald statschef och man förundras över att alla dessa hotelser och kampanjer aldrig fick något efterspel för de som aktivt hetsade mot familjen Palme år efter år.