Haislaindianerna får tillbaka sin totempåle
Förra tisdagen kom 15 personer från haisla-folket till Stockholm. De hämtade en totempåle. Etnografiska museet har haft totempålen sedan 1929.
På 1920-talet arbetade den svenske konsuln Olof Hanson med trä i British Columbia, Kanada. Han köpte hövding G"psgoloxs totempåle av haislaindianerna. Haislaindianerna ville först inte sälja totempålen. De tänkte att deras förfäder skulle tycka att de inte visade respekt.
Olof Hanson tänkte nog inte på det. Anne Murray på Etnografiska museet säger:
- Det var populärt att ta med sig saker hem från andra kulturer, Man trodde att små kulturer ändå skulle försvinna. Man tyckte att man hjälpte dem att rädda saker.
Totempålen är nio meter hög. Den visar en bild av två grizzlybjörnar. Det finns också en bild av Zoda, en helig ande i haislaindianernas religion. Någon gjorde totempålen år 1872. Den skulle vara ett minne av en epidemi av smittkoppor. Smittkopporna dödade nästan alla i nordvästra Kanadas indianfolk.
Etnografiska museet har en utställning om Nordamerikas indianer. Totempålen har varit en del av utställningen. 1991besökte en haisla-grupp Finland. De kom för att säga att företaget Stora Enso inte skulle hugga ner skog i Kitlopedalen i nordvästra Kanada. Haislaindianerna sa också att de ville ha tillbaka totempålen från Sverige.
Det blev debatt om totempålen. Museet sa att de ville lämna tillbaka den. De frågade regeringen om de fick göra det. Regeringen sa ja år 1994. Men de sa att man måste spara totempålen. Haislaindianerna tänkte inte spara den. Enligt deras tradition ska pålen stå tills den faller.
- Den ska bli jord igen. Man ska inte konservera en totempåle och ställa den på ett museum, säger Anne Murray.
Man har hittat på en kompromiss. Haislaindianerna ska ha totempålen i sitt kommun-hus. Kommun-huset är även ett museum. Där ska totempålen ligga i källaren, under marken. Man ska kunna titta på den.
Det var en ceremoni när haisla-indianerna fick tillbaka sin totempåle. De gav Etnografiska museet en ny totempåle. De har gjort en kopia av hövding G"psgoloxs totempåle. Anne Murray är glad över historiens slut - eller början.
- Totempålen har varit en död sak på ett museum sedan 1929. Nu blir den början på en ny historia på båda sidorna om Atlanten, säger hon.
Totempålar
Totempålen är en tradition bland indianerna på Nordamerikas västkust. Från början var det pålar som höll upp taken på husen. Man började hugga ut skulpturer i pålarna. Ibland målade man dem. Skulpturerna och målningarna visade vilken familj som ägde huset. Den översta figuren visade nästan alltid familjens totem, ett djur som skyddade familjen. En del folk gjorde totempålar som de ställde vid stranden. När någon kom med båt, skulle de se totempålarna och känna sig välkomna.
Mellan 1850 och 1900 började en del personer beställa egna totempålar. Man började också göra totempålar åt personer som hade dött. När man reste pålen hade man en stor fest.
Källa: www.hypatia.se
