Turister som köper souvenirer på sina semestrar, utförseln av utrotningshotade svenska växter och djur är en del av den illegala internationella handeln med hotade arter. De flesta vet inte om att souvenirerna från semestern kan komma från utrotningshotade arter. Det kan handla om allt från ormskinnsväskor och bälten till koraller och uppstoppade djur.

Varje år beslagtas bara 10-20 smugglade djur- eller växtarter av den svenska tullen. Det sker främst på Arlanda då turisterna kommer hem. Både importen och exporten är svår att stoppa eftersom det är svårt att avslöja smugglarna och bevisa artskyddsbrott.
- Det är en väldigt liten del som upptäcks. Vi har ingen siffra på hur mycket som smugglas men vi tror att det är mycket vanligt, berättar Mats Forslund, som jobbar på Värld- natursfonden, WWF.
Den illegala handeln från Sverige består främst av rovfåglar och rovfågelägg, men även småfåglar är intressanta för köpare utanför de svenska gränserna.
- För att få tillstånd till att importera och exportera utrotningshotade djur och växter måste man ansöka om Citestillståndet hos Jordbruksverket, säger Mats Forslund.
Citestillståndet krävs för handel med cirka 33 000 arter, varav 5 000 av dem är djurarter. Tillståndet regleras genom Citeskonventionen som är undertecknad av 169 länder.

Internet är en annan stor marknad för försäljning av utrotningshotade djur och växter. Även här är det många som köper och säljer ovetande om att de begår ett brott. Här krävs ett tillstånd enligt artskyddsförordningen för att få sälja gamla uppstoppade fåglar eller en gammal ärvd vargpäls. Artskyddsförordningen reglerar fångst, dödande, insamlande och handel med djur- och växtarter som behöver skydd.
- Ibland får vi in tips angående smuggling men vi hittar det mesta av en ren slump. På internet kan vi se på annonser om det handlar om illegal handel, säger Mats Forslund.

Den 8-10 februari hölls ett seminarium i Västerås som arrangerades av Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Djur-skyddsmyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet och Världsnaturfonden WWF. Man diskuterade vad man kan göra för att komma åt smugglingen gemensamt, och hur ett samarbete ska ske.
- Vi ska sprida informationen om smugglingen till allmänheten så att de är införstådda med problemen. Regionala grupper ska förhoppningsvis bildas så att vi kan försöka lösa dessa smugglingsproblem, säger Mats Forslund.