I september presenterade skolverket en övergripande utbildningsinspektion från Göteborgs 15 kommunala gymnasieskolor och gymnasiesärskolan, gjord under 2004 och 2005. I den har man sett över sju områden, bland annat 'Kunskaper, utveckling och lärande' och 'Pedagogisk verksamhet och undervisning'. När det kommer till frågan om arbetsmiljö och delaktighet visar det sig att flera skolors klass- och elevrådsverksamhet inte fungerar särskilt bra.
Elever på flera skolor ser inflytande som oviktigt eller ointressant. Från Frölundagymnasiet uppges det att kommunikationen mellan klassråd och elevråd inte fungerar. På Bräckegymnasiet säger elevrådsmedlemmar enligt rapporten att de 'tvingas in på möten varannan vecka'. Detta i onödan eftersom 'rektorn ändå inte lyssnar på dem'. Lindholmsgymnasiet har inte fungerande klassråd i alla klasser. Det finns med på skolverkets lista över förbättringsområden och måste snarast åtgärdas. Charlotte Nowak, verksamhetschef på Lindholmsgymnasiet, menar att det har blivit mycket bättre med klassråden det här läsåret.
- Det har inte alltid varit så tidigare att det har funnits elever som velat vara klassrepresentanter, men det har ändå alltid funnits spontana diskussioner mellan elever och lärare, säger hon.

På Schillerska gymnasiet innebar det här läsåret en nystart för elevrådsverksamheten och ett försök att bryta en negativ trend. Tidigare hade man ett elevråd som fungerade på ett för stadens gymnasieskolor ganska typiskt sätt.
- Det var svårt att engagera folk. Elevrådet var en liten grupp med stor makt. Det blev elitistiskt, den lilla gruppen satt inne med väldigt mycket information som den var dålig på att förmedla till eleverna, säger styrelseledamoten Jack Westlin.
Vid skolstarten i höstas slopades klassrepresentanterna och klassråden. I stället är elevrådsmötena öppna för alla och alla elever har rösträtt. Det har fört med sig ett ökat engagemang bland eleverna. Det föregående elevrådet hade svårt att locka någon alls, men nu brukar det vara mellan 30 och 40 deltagare på varje möte.
- Det har visat sig tidigare att frihetliga och direktdemokratiska styrelsesätt gör att folk blir mer engagerade och känner sig delaktiga. Det är fritt fram att bilda kommittéer för olika specialområden som styrelsen sedan fungerar som samordningsgrupp för, säger Jack Westlin.
Elevrådets ekonomi har också fått ett uppsving under året. Tidigare fanns kommunala pengar i projektet elevforum, avsett för samarbete mellan olika elevråd. Ingen använde dock dessa pengar och de delades inför nuvarande läsår upp mellan skolorna.