Fortsatt splittring i fråga om konstitutionen efter Iraks senaste val
Efter att ha vunnit fortsatt starkt inflytande i det senaste valet i Irak avfärdar grupper inom den shiitiska alliansen möjligheten till ändringar i den antagna konstitutionen. Därmed riskerar spänningarna mellan dem och sekulära och sunnimuslimska grupper att öka, samtidigt som situationen för allmänheten inte förbättras.
Under en fyramånadersperiod efter att den nya regeringen tillträtt skulle det vara möjligt att göra ändringar i den konstitution som antogs i oktober. Syftet med detta löfte var att förmå fler grupper att delta i den politiska processen.
Efter valet har dock företrädare för det fundamentalistiska shiitiska partiet Supreme Council for Islamic Revolution in Iraq, SCIRI, meddelat att de inte kommer att acceptera att några större förändringar i konstitutionen. I ett uttalande i irakisk tv sa SCIRI:s ledare Abdul Aziz al-Hakim att frågan om autonoma regioner inte är förhandlingsbar.
Enligt konstitutionen kan ett antal provinser gå samman och bilda en autonom region i stil med den kurdiska självstyrande regionen i norr. SCIRI, som ligger bakom förslaget, har en stark maktbas framförallt i södra Irak där också de största oljefälten ligger.
Partiets inflytande beror delvis på dess väpnade gren, den så kallade Badr-milisen, som av sunniarabiska politiker anklagas för att ligga bakom kidnappningar och mord på politiska motståndare. Badr-milisen har också utpekats som ansvarig för tortyr av fångar i fängelser som kontrolleras av inrikesministeriet. SCIRI och Badr-milisen är kontroversiella i många irakiers ögon därför att de grundades i Teheran med stöd från den iranska regimen 1982.
I den shiitiska koalitionen ingår också Da'wa-partiet, vars ledare Ibrahim al-Jaafari är sittande premiärminister. Där finns också medlemmar av den militanta Sadr-rörelsen, som är uttalade motståndare till långtgående federalism och till ockupationen. Dess milis har tidigare varit inblandad i våldsamma konfrontationer med såväl USA:s trupper som konkurrerande shiitiska grupper som SCIRI, men har på senare tid kommit att spela en allt större roll i den politiska processen.
När valresultatet presenterades i slutet av förra veckan stod det klart att den shiitiska alliansen var nära att få egen majoritet i parlamentet, med 128 av 275 platser. De kurdiska partierna fick 53 platser, och 51 gick till de sunniarabiska partierna. Kurdiska och sunniarabiska politiker har uttalat stöd för en bred nationell samlingsregering.
En talesman för den största sunniarabiska politiska alliansen sa dock att en omförhandling av konstitutionen är ett huvudkrav, enligt The Daily Star i Beirut.
Enligt Los Angeles Times har USA:s ambassadör i Irak försökt förmå shiiterna att ge viktiga poster i regeringen till sunniarabiska politiker. Förhoppningen är att man på så sätt kan få dem att upphöra med sitt stöd till det väpnade motståndet. Men påtryckningarna har lett till ilskna reaktioner.
I medier som kontrolleras av SCIRI har USA anklagats för att försöka lura shiiterna på det inlyftande de vunnit i valet, enligt LA Times.
Valet tycks därmed inte leda till några större förändringar, snarare har motsättningarna skärpts och blivit tydligare.
Och de religiösa partiernas inflytande oroar många Irakier. Feyroz Abduljabbar, som jobbar med demokratifrågor bland ungdomar och kvinnor för en organisation i Bagdad, ger i en intervju uttryck för blandade känslor efter det senaste valet.
– Efter valet den 15 december har priserna ökat väldigt mycket, och säkerhetsläget är fortfarande dåligt. Alla irakier väntar på regeringsbildningen. Man vet inte vilka som kommer att styra landet, eller om det kommer att ske någon förändring alls, säger hon.
Inte minst på grund av de religiösa partiernas starka inflytande är situationen extra svår för många kvinnor.
– De svagaste grupperna i landet är kvinnor och ungdomar. De finns ett starkt tryck på kvinnor från både samhället och familjen. Många kvinnor anser att konstitutionen inte ger dem tillräckliga rättigheter. Därför jobbar många kvinnor inom civila organisationer för att få till reformer, men det är ingen lätt fråga, säger Abduljabbar.
Det irakiska folket förlorar inte sin optimism och vilja till förändring i första taget, menar hon, och hänvisar till att det trots riskerna och hoten är många som arbetar frivilligt inom det civila samhället för att förbättra situationen. Men det finns också en utbredd frustration över bristen på framsteg.
– Många ungdomar ser ingen framtid på alls på grund av läget i landet. De är besvikna på den förra regeringen, och många säger att inget har skett sedan Bagdads fall.
Det senaste valet har inte bidragit till ökat förtroende för landets politiker bland irakier i allmänhet, enligt Abduljabbar:
– Många tycker att partierna bara i landet bara tävlar för att få sin plats i parlamentet, utan att bry sig om hur folket lider.
