Projektet Tjej eller kille - spelar roll? har drivits inom ramen för Operation kvinnofrid, och har haft en lång rad myndigheter bakom sig. Förutom länsstyrelsen i Stockholms län har bland annat Myndigheten för skolutveckling, JämO och Barnombudsmannen bidragit med resurser eller kompetens.

Syftet med Tjej eller kille har främst varit förebyggande. Genom att erbjuda unga en jämställd skolmiljö har tanken varit att eliminera problem relaterade till patriarkala strukturer, så som mäns våld mot kvinnor och så kallat hedersrelaterat våld.

- Den grupp som är mest utsatt för våld är unga tjejer mellan 18 och 24 år. Och våld och trakasserier går allt längre ner i åldrarna när det

gäller kvinnor och tjejer. Det måste vi ändra på, sa landshövdingen i Stockholms län, Mats Hellström, när han förklarade sitt stöd till projektet.

Det som skiljer Tjej eller kille från många tidigare jämställdhetsprojekt är den analysmodell man har arbetat utifrån, där frågor om heteronormativitet, homofobi och hedersvåld har kopplats till begreppet jämställdhet.

Perspektivet skapade viss förvirring hos en del av skolpersonalen som deltog i projektet. Många associerade till maktrelationen mellan en heterosexuell man och en heterosexuell kvinna när jämställdhet kom på tal, och att tänka om var inte alltid så lätt.

Projektet genomfördes under 2005 och väckte oväntat stort intresse. Arrangörerna var från början oroliga för att de inte skulle få 13 kommuner att delta, vilket var målsättningen. Men hela 21 av 26 kommuner i Stockholms län anmälde sitt intresse för projektet. En av dessa var Stockholms stad, och personal från Rinkebyskolan kom att delta i Tjej eller kille.

- Vi ville arbeta mer med jämställdhet och som ett brev på posten kom länsstyrelsens projekt, säger Eva Gustafsson, idrottslärare på Rinkebyskolan.

Tillsammans med genuspedagog Maria Ramsby berättar hon om utbildningen de fick ta del av under projektet. Skolledare och pedagoger fick utbildning vid tre tillfällen, och fick som slutprov i uppgift att skriva en handlingsplan för skolans fortsatta pedagogiska jämställdhetsarbete.

Rinkebyskolan klarade uppgiften, och under 2006 ska man börja implementera den handlingsplan man skrivit. Men utbildningen har redan resulterat i vissa förändringar i pedagogiken; i svenskundervisningen ser man nu till att använda böcker av både manliga och kvinnliga författare, med både manliga och kvinnliga huvudpersoner.

Förra året uppmärksammades skolans arbete lite extra då det tilldelades ett hedersomnämnande till Stockholms stads jämställdhetspris.

- Och det är vi naturligtvis väldigt glada över, säger Maria Ramsby och ler.

Den drivande kraften bakom Tjej eller kille har varit projektledaren Eva Rågwall. Hon menar att det är viktigt att jämställdhetsarbetet är förankrat i hela skolans organisation, och att projektet därför särskilt har riktat sig till rektorer och skolledare.

- Tidigare bedrevs mycket av jämställdhetsarbetet av enstaka lärare och eldsjälar, säger hon. Det är farligt, för om de försvinner så kan frågorna lätt försvinna också. Vi vill istället arbeta långsiktigt.

Just kontinuitet och långsiktighet har varit viktigt under Tjej eller kille. Förutom skolpersonal har politiker och tjänstemän från kommunen fått delta i utbildningsinsatser. Målet har varit att skapa en samsyn kring jämställdhetsarbetet som kan underlätta framtida samarbete.

- Vi har provat oss fram och letat efter ett nytt sätt att nå ut till skolan där vi involverar samtliga nivåer, säger Sara Rågwall.

Hur ser det ut med jämställdheten på svenska skolor? Finns det hopp?

- Det tycker jag absolut, det händer mycket ute på skolorna. Det känns som det äntligen har kommit någonstans, att man har börjat komma igång med det här arbetet på riktigt.