Stadsmuseet dokumenterar trängselskatten
Dagligen kan man läsa i massmedia om hur många bilar som passerar de olika betalstationerna runt Stockholm. Men siffrorna förmår inte visa hela bilden. Det menar Stadsmuseet som nu startar ett projekt för att dokumentera hur trängselskatten påverkar stockholmarna.
I september kommer innevånarna i Stockholms stad att få säga sitt i folkomröstningen om trängselskatten, och fram till dess övervakas trafiken i staden noggrant för att fastställa hur stor effekt avgifterna har på privatbilismen.
Men statistiken har sina blinda fläckar. Det menar i alla fall Lars Johannesson på Stockholms Stadsmuseum. Han är chef för samlingsavdelningen och arbetar nu med
ett projekt som ska dokumentera trängselskattens effekter på stockholmarna och på den stad de bor i.
- Ett museum arbetar traditionellt, eller åtminstone uppfattas det ofta så, med att samla in äldre föremål. Men en viktigt bit är också att dokumentera samtiden. Trängselskatterna är en väldigt viktig händelse i Stockholms historia, och det måste man dokumentera medan det pågår. Det kan man inte göra efteråt.
Lars Johannesson menar att det är viktigt att eftervärlden får tillgång till materialet. Han tar omläggningen till högertrafik som exempel på varför. Stadsmuseet får ofta frågor om hur trafiken i staden påverkades av omläggningen, men det finns inget material alls att tillgå för kunskapstörstande stockholmare eller forskare. En enda bild som visar något förvirrade bilförare på Kungsgatan är allt som finns bevarat.
Ledare för projektet är Greger Henriksson, till vardags etnolog och trafikforskare på KTH. Kombinationen kan låta udda, men är enligt Greger Henriksson fullt logisk. Trafiken och de resor människor gör har i allra högsta grad att göra med vardagslivets olika delar, som hur vi tar oss till arbetet och vad vi gör på fritiden. Och är följaktligen någonting som faller inom etnologins fokus.
- Det är jätteintressant för forskare med ett experiment i den här skalan, säger han. Trafikmätningar är jätteviktiga, men vi kompletterar dem med människors berättelser. Med en upplevelsedimension, om man så vill.
Han berättar att 20 hushåll eller individer kommer att agera informanter för projektet. Urvalet har skett på basis av resemönster, och målet var att få med en så stor variation som möjligt. En informantgrupp var till exempel de som åker bil i dag och avser att fortsätta med det, en annan de som tidigare åkt bil men gått över till kollektivtrafiken när tullarna infördes. Informanterna kommer att föra resedagbok under försökets gång och djupintervjuas efter dess slut.
Dessutom kommer Stadsmuseet att under hela projektet samla in tidningsartiklar, flygblad och kuriosa relaterad till Stockholmsförsöket.
- Det finns en slags folklore kring det här, säger Greger Henriksson. Vissa föremål är nästan mytiska redan, skyltskydd och liknande som vi gärna vill spara till eftervärlden.
Från Stadsmuseets sida har man ännu inte bestämt vad man kommer att göra med materialet man samlar in. Enligt Lars Johannesson kommer det som minst att bli en rapport, men han utesluter inte heller att det kan resultera i en utställning eller komma att publiceras i bokform.

