Oklarhet om stadsjeepar försenar stadens miljöarbete
Miljöpartiet har stött på svårigheter i arbetet med att begränsa antalet stadsjeepar på Stockholms gator. Anledningen är att trafiknämnden i Stockholms stad inte har lyckats enas om någon definition av vad en stadsjeep egentligen är.
- Vi har haft visionen att man ska begränsa stadsjeeparna. Därför bad vi trafikkontoret återkomma till oss med definition av vad en stadsjeep är, säger Per Bolund (mp), ledamot i trafik-nämnden.
Arbetet med att ta fram en definition, som påbörjades den 26 april, blev dock mer komplicerat än vad man hade förväntat sig. Trafikkontoret gav Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, i uppdrag att sammanställa en rapport om stadsjeepar, och bad dem särskilt studera internationella exempel på hur städer handskats med de problem som dessa medför.
ITPS tittade närmare på hur stor-stadsregioner i Frankrike, Italien, Japan och USA har hanterat konsekvenserna av stadsjeeparnas växande popularitet.
Utredarnas presenterade sina slutsatser i en rapport med det talande namnet Stor, tung och svårstyrd. Det konstaterades att tunga stadsjeepar är överrepresenterade i olyck-or med dödlig eller allvarlig utgång, samt att de generellt slukar mer bensin och släpper ut mer växthusgaser än andra bilar.
Men någon definition av vad som egentligen är att betrakta som en stadsjeep lyckades inte trafikkon-toret komma fram till utifrån ITPS rapport.
Elin Vinger, projektledare på ITPS och ansvarig för rapporten, menar att det är förenat med en rad svårigheter att definiera stadsjeepar. Begreppet stadsjeep är en kommersiell benämning och motsvarar inte någon klart definierad typ av fordon.
- Det är väl så att det finns så stor variation på stadsjeepar från början, säger hon. Om man skulle sätta upp en definition så måste man gå på formella kriterier som till exempel markfrigång, eller diameter på hjulen eller bränsleåtgång.
Problemet är att en definition utifrån sådana kriterier kanske inte skulle fånga de stadsjeepar man är ute efter. Exempelvis finns det gott om personbilar som har högre bränsleförbrukning än stadsjeepar, men som skulle falla utanför en eventuell definition. Dessutom riskerar en definition att fånga in bruksfordon såsom lätta lastbilar och terrängfordon med hög markfrigång.
- Vi vill ha bort dem som är värst både ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, säger Per Bolund. Vi vet ju att det som man kallar för stadsjeepar är en ganska bred grupp av fordon, men så vet vi också att det finns olika typer av bilar i den gruppen som är riktigt dåliga. Det är dem vi vill vidta åtgärder mot.
Men åtgärder är enligt Per Bolund svåra att vidta utan en definition. Och en sådan verkar dröja. På ett möte i tisdags beslutade trafiknämnden att bordlägga ärendet fram till januari.
Samtidigt ökar försäljningen av fordon som skulle kunna klassas som stadsjeepar. Under 2004 ökade nybilsförsäljningen av stadsjeepar med 13 procent och uppgick till 6 procent av den totala försäljningen. Ökningen har fortsatt även under 2005, även om trenden är att allt fler köper mindre stadsjeepar.
Per Bolund tror nu att arbetet mot stadsjeeparna måste ta steget från regional till nationell nivå.
- Det är klart lättast att komma fram på den nationella nivån. Där har man beskattningsinstrument som är väldigt effektiva att använda. På kommunal nivå har man en betydligt mindre arsenal att arbeta med.
I samband med budgetförhandlingarna med socialdemokraterna lyckade miljöpartiet emellertid få igenom ett antal åtgärder på nationell nivå. Bland annat ska fordonsskatten fortsättningsvis baseras på koldioxidutsläpp istället för på tyngd.
- Det är en viktig signal, säger Per Bolund. Även om vi inte tror att det räcker. Det behövs andra styrmedel också.
