I onsdags publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet. Rapporten är den första i sitt slag på nästan tio år, och ett resultat av ett omfattande forskningsarbete. Det statistiska underlaget för studien omfattar samtliga personer i åldern 15-51 som var folkbokförda i Sverige år 1997, sammanlagt 4,4 miljoner människor.

Rapporten väckte debatt redan innan den publicerades. I måndagens DN publicerade folkpartiets integrationstalesman Mauricio Rojas en debattartikel i vilken han påstår att kulturella skillnader är anledningen till att vissa invandrargrupper är mer brottsbenägna än andra. Enligt Mauricio Rojas kunde invandrares och barn till invandrares överrepresentation i brottsstatistiken inte kopplas till socioekonomiska faktorer, varför man måste söka nya förklaringsmodeller.

Men Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att Mauricio Rojas påståenden är illa underbyggda.

- Det är beklagligt, han citerar faktiskt rakt upp och ner från Brå:s förra rapport där man hade dragit felaktiga slutsatser. I den nya rapporten visar det sig att om man jämför olika etniska grupper med liknande socioekonomisk bakgrund så minskar skillnaden i brottsbenägenhet.

Inte heller rapporten tycks ge Mauricio Rojas något stöd. Bland annat kan man läsa att personer från familjer som någon gång under året närmast före undersökningen uppburit socialbidrag löper sex gånger högre risk att misstänkas för brott än personer från familjer som inte fått socialbidrag. Något som enligt Jerzy Sarnecki inte går att tolka på annat vis än att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll för benägenheten att begå brott.

- Inom kriminologi har vi un-

der ett sekel på olika sätt studerat brottslighetens orsaker, och det råder ingen som helst tvekan om att det finns ett samband mellan socioekonomisk status och brottslighet.

Det finns sedan tidigare forskning som visar att invandrare diskrimineras av polis- och rättsväsende, vilket kan vara ännu en anledning till att statistiken ser ut som den gör. Jerzy Sarnecki vill inte utesluta att även de kulturella skillnader som Mauricio Rojas talar om kan påverka benägenheten att begå vissa brott, men att deras betydelse i sammanhanget är ytterst marginell.

Har Mauricio Rojas misstolkat materialet eller är hans uttalanden medveten propaganda?

- Jag vet inte vad han har för agenda, säger Jerzy Sarnecki. Jag får egentligen en känsla av att han skulle vilja tillhöra helt andra politiska krafter än de liberala, men jag är inte säker på att de krafterna skulle vilja ha honom med sig.

I sin debattartikel hävdar Mauricio Rojas också att Brå:s rapport försenats kraftigt på grund av att dess innehåll skulle vara kontroversiellt. Någonting som bestämt förnekas av Brå:s generaldirektör Jan Andersson.

- Jag vet inte var han har fått det ifrån. Den har blivit försenad, men det är inte helt ovanligt att stora forskningsprojekt inte håller tiden.

Jan Andersson medger att rapporten förvisso blivit kraftigt försenad, men säger att detta ingalunda hade med dess innehåll att göra.

- Dels förändrade vi projektets inriktning till att omfatta ett bredare spektrum av frågor. Dels blev projektledaren Jan Ahlberg allvarligt sjuk och avled under arbetets gång.