Fria Tidningen

Valet i Irak: Sunnitisk lista mot ockupationen

Sunnitiska präster och ledare för sunnitiska väpnade organisationer uppmanar inofficiellt sina anhängare att rösta i parlamentsvalet. Det är en helomvändning jämfört med deras inställning inför folkomröstningen om konstitutionen i höstas. De sunnitiska irakierna uppmanas att rösta på en lista som går till val på krav på ett snabbt amerikanskt tillbakadragande.

De sunnitiska kandidaternas gemensamma lista lovar också att försöka förändra de federala inslagen i den irakiska konstitutionen om de blir invalda i parlamentet.

Den sunnitiske prästen Ali al-Zindi, vid Umm al-Qura moskén i Bagdad, sa förra fredagen att deltagande i valet var en "religiös plikt". Han kallade också valet för ett "slag som kommer att avgöra vår framtid".

Det inflytelserika Förbundet för muslimska lärda, AMS, som representerar 3 000 sunnitiska moskéer i hela landet, har inte öppet uttalat sig för ett deltagande i valet. Men AMS har inte heller uppmanat till bojkott vilket de gjorde vid tidigare val. Ali al-Zindis uttalande tolkas av vissa betraktare som hela AMS åsikt och tros även återspegla de väpnade upprorsgruppernas inställning. Prästen som leder Umm al-Qura moskén, Harith al-Dhari, är generalsekreterare i AMS och han anses av amerikansk underrättelsetjänst ha mycket nära band till flera väpnade organisationer.

Ett annat tecken på att de väpnade grupperna är för ett sunnitiskt deltagande i valet är att ingen grupp har uppmanat till bojkott av valet, vilket sex väpnade grupper gjorde inför omröstningen i oktober.

Den brittiska tidningen London Daily Telegraph rapporterar också att väpnade upprorsmän i provinsen Anbar till och med kommer att bevaka och skydda vallokaler, och att grupperna har varnat al-Qaida för att attackera väljare.

Sunnitiska politiker kan vid ett högt valdeltagande hoppas på 50 av totalt 275 platser i parlamentet, i den nuvarande församlingen har de bara 17 representanter.

– Om du röstar på fel människor, kommer den amerikanska ockupationen att fortsätta och vårt land förloras, sa prästen Ali al-Zindi i sitt tal i fredags.

Denna nya sunnitiska strategi tros vara resultatet av förhandlingar mellan AMS, företrädare för de väpnade grupperna och de tre politiska sunnitiska organisationer som redan inför folkomröstningen om konstitutionen var för ett sunnitiskt deltagande i valet.

AMS och flera av de väpnade grupperna var tidigare emot allt deltagande i valen som de menade fungerade som ett rättfärdigande av ockupationen. Men efter överläggningar med sunnipolitiker som nu har lovat att motarbetat alla försök till federalism har de svängt. De sunnitiska partiernas slogan "Rösta för irakisk enhet" hänger idag på väggen till Abu Hanifa-moskén, som ses som den heligaste sunnitiska helgedomen i landet.

Fakta: 

<h2>Gareth Porter är historier och säkerhetspolitisk analytiker.
Hans senaste bok<em> Perils of Dominance: Imbalance of Power and the Road to War in Vietnam</em> publicerades i juni i år.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Ingen fängelsedom efter massaker i Irak

Drygt sex år har gått sedan den uppmärksammade massakern i Haditha i Irak, då amerikanska marinsoldater dödade 24 civila. Först nu har rättsprocessen mot den officer som ledde soldaterna avslutats. Domen – degradering men inte fängelse – väcker ilska i Irak.

Fria Tidningen

Irakisk vrede i USA:s skugga

USA vill inte släppa greppet om Irak, trots att soldaterna packar sina väskor. Det irakiska folket revolterar nu mot det egna landets korruption och förtryck. Åtta år efter USA:s invasion skakas landets förlamade ledare.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu