Fastighetsägarna, ett förbund för privata fastighetsägare, hävdar att Sveriges kommunala bostadsföretag tillsammans får ett kommunalt och statligt stöd på över 12 miljarder kronor. Det snedvrider konkurrensen menar de, och de har därför gjort en anmälan till EU-kommissionen genom European Property Federation.

Den största delen av det påstådda stödet är ett indirekt stöd i form av för låga avkastningskrav, det vill säga att kommuner har placerat pengar i kommunala bolag utan att kräva så mycket vinst som privata företag måste göra för att klara sig.

Lennart Sjöstedt, bostadspolitisk sekreterare hos Hyresgästföreningen Region Västra Sverige, tycker att det är självklart att de kommunala bostadsföretagen, allmännyttan, inte ser till vinsten i första hand.

- Allmännyttans affärsidé är inte att vara vinstmaximerande och den bör inte driva en sådan politik, säger han.

Hyresgästföreningen har tagit Fastighetsägarnas uppgifter om hur mycket stöd allmännyttan får, och räknat ut hur mycket hyran i de olika bolagen skulle behöva höjas om de pengarna skulle försvinna. För Västsveriges del skulle höjningarna bli så stora som 25 till 30 procent i många bolag. En trea på 75 kvadratmeter skulle bli drygt 1 600 kronor dyrare per månad hos Poseidon, 1 200 kronor hos Familjebostäder och 1 500 kronor hos Bostadsbolaget, enligt Hyresgästföreningen.

Hyreshöjningar i allmännyttan skulle också bana väg för höjningar hos de privata värdarna, eftersom hyrestaket bestäms av de allmännyttiga bostäderna.

Henrik Mortensen, informationschef för Fastighetsägarna i Göteborg och regionen, säger dock att anmälan inte beror på att man vill höja hyrorna, och Hyresgästföreningens uträkning kallar han för skräckpropaganda.

- Hyrorna sätts ju i en förhandling, så en sådan chockhöjning skulle ju bara bli möjlig om Hyresgästföreningen går med på det, säger han.

Var pengarna skulle tas ifrån om inte från hyran kan han dock inte svara på.

- Jag kan inte svara på det sättet. Det är inte så vi ställer oss frågan, säger han.

Enligt Mortensen har inte Fastighetsägarna gjort anmälan för att driva upp hyrorna utan för att få en sundare konkurrens på bostadsmarknaden.

- Men om de kommunala bolagen har för låga hyror för att det ska vara rimligt och de ska klara av sina kostnader så måste det rättas till, säger han.

Argumentet att hyran inte kan chockhöjas om inte hyresgästerna går med på det köps inte av Lennart Sjöstedt på Hyresgästföreningen.

- Om förutsättningarna för förhandlingarna skulle vara de här, att allmännyttan måste dra in 12 miljarder mer per år, då skulle det ju vara stor risk för att hyresnämnden skulle ge hyresvärdarna rätt att höja hyrorna även om vi motsatte oss det, säger han.

Eftersom de allmännyttiga företagens huvudsakliga mål inte är att skapa vinst utan att tillhandahålla bostäder skulle man kunna tänka sig att det blir svårt för en privat fastighetsägare som kräver högre avkastning att klara sig på bostadsmarknaden, så länge hyrestaket bestäms av hyrorna i de offentliga bolagen.

Stefan Svensson på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet tycker inte att det problemet finns i dag.

- Avkastningen i bostadssektorn är ju inte exceptionellt låg, precis. Fastighetsägarna skriver att Sverige är en av de hetaste bostadsmarknaderna i Europa. Hur går det ihop med bilden av en marknad där de privata aktörerna missgynnas i konkurrensen, undrar han.

Svensson tycker att Fastighetsägarnas anmälan i första hand riktar sig mot hyressättningssystemet. Det påstådda statsstödet används bara som ett argument, och det är ett argument som inte håller, enligt honom.

Departementet har skrivit ett svar på anmälan till EU-kommissionen. Där hävdas bland annat att det är orimligt att kräva vinstutdelning på fastigheternas värdeökning på det sätt som Fastighetsägarna gör i sin skrivelse. Sådana utdelningskrav skulle leda till att allmännyttan tvingades sälja fastigheter för att kunna ge tillräckligt mycket utdelning. 'Man kan undra hur många privatägda företag som tillämpar den principen?' skriver departementet.

EU-kommissionens avgörande kan komma inom ett par månader.