I somras avled en man efter en brand i ett tältläger i Högdalen i södra Stockholm. De som bodde i lägret är övertygade om att branden var anlagd. Efter det har attacker mot EU-migranters boplatser fortsatt. Det rör sig om stenkastning, misshandel, sönderskurna däck och framför allt anlagda bränder i tältläger och bilar. Mellan den sista augusti 2014 då det brann i Högdalen och den sista januari i år har boplatser attackerats minst nio gånger. Det är nästan två attacker i månaden.

Under en helg i juli genomfördes en serie attacker mot läger, också i området kring Högdalen, och i april besköts en bil i Kista i norra Stockholm. Skottlossningen i Kista är den första attacken som vi har hittat rapporter om. Den här typen av attacker är alltså något som inte verkar ha förekommit tidigare. Fenomenet har uppstått under 2014 och sedan fortsatt i år.

Förutom dödsfallet i Högdalen har ytterligare flera personer skadats i bränder. Två personer har fått svåra skador. En av dem har tvingats amputera ett antal fingrar.

– Vi har börjat se samma mönster som vid attentaten mot flyktingförläggningar på 1980- och 1990-talet, säger Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet och tidigare bland annat chef för myndigheten Forum för levande historia.

I november förra året argumenterade Lööw tillsammans med Christer Mattsson, grundare av Toleransprojektet, på Dagens Nyheters debattsida för att polisen bör göra en ordentlig kartläggning av de här brotten för att förstå vad det är som pågår. ”När man på en plats överskrider en tidigare gräns och till exempel tänder eld på ett tältläger ökar sannolikheten för att detta kommer upprepas på andra ställen”, skrev de.

– Polisen har en tendens att se varje händelse som ett enskilt fall, men via sammanställningar och intervjuer kan man se att det ständigt återupprepas och att människor lever med den här risken varje gång de går ut och då blir saken en helt annan, säger Lööw till Fria Tidningen.

Den kartläggning som Lööw efterfrågar bör också undersöka vilka rykten som cirkulerar på sociala medier och i lokalsamhällen för att kunna motverka dem innan de leder till att någon går till attack, menar Lööw.

– Och för de individer som utsätts visar det att samhället tar dem på allvar och inte tycker att det här är okej, säger hon.

Polisen har hittills inte gjort någon sådan sammanställning. När debattartikeln kom i slutet av november svarade polisen att ett arbete pågår som ska vara klart i september 2015. Den studien ska dock inte bara avhandla hatbrott utan även människohandel och annan brottslighet som utsatta EU-migranter utsätts för och även brott som EU-migranter begår. Det är alltså oklart hur stor vikt utredningen kommer att lägga vid hatbrott och mekanismerna bakom dem.

Vid polisens hatbrottsgrupp i Stockholm har man inte fått någon information om det pågående arbetet. Fria Tidningen har utan framgång sökt den som är ansvarig för utredningen på polisens nationella operativa avdelning.