Stockholms Fria Tidning träffar tre unga sikher på ett kafé på Södermalm. De hade sökt upp oss för att de är trötta på att råka ut för hatfulla kommentarer, sneda blickar och på att blandas ihop med den uppmålade bilden av en potentiell terrorist.

- Den bilden är helt fel. Vi sikher får inte ta till våld om vi inte har försökt med allt innan och då får vi bara använda våld i självförsvar, säger Gagandip Kaur som går tredje året på Naturvetenskapliga programmet på Kärrtorps gymnasium.

Hon berättar att det var anledningen till att hennes pappa kom till Sverige. Han blev beordrad att skjuta pakistanska flyktingar av den indiska militären. Men han vägrade och tvingades fly.

- En av de fem attribut en sikh ska ha är en kort kniv, kirpan. Den får bara användas i yttersta nödfall till självförsvar, säger Veer Singh som läser naturvetenskapliga programmet på Internationella engelska gymnasiet.

Han är klädd i turban och har skägg. Det är två andra saker som en sikh måste tänka på, att inte klippa eller ta bort något hår på kroppen och att bära turban. Andra attribut för en sikh är en kam för att vårda håret, ett armband av stål och underbyxor som går till knäna.

Detta gäller både för män och kvinnor. Inom sikhismen är män och kvinnor jämställda och även kvinnor kan leda en gudstjänst. Men eftersom religionen uppstod så sent som år 1469 i bondekulturen är det inte ovanligt att man delar upp arbetsuppgifter när det är mer praktiskt.

- Men det är inget som hindrar en man från att göra traditionella kvinnosysslor, säger Nirlep Kaur som går på samhällsvetenskapliga programmet på Tumba gymnasium.

Även Nirlep Kaur bär turban. Turbanen är en symbol för sikher för att sikher ska synas och inte skämmas för sin religion. Gagandip Kaur känner sig som en sikh men bär ännu ingen turban. I hennes fall beror det på att hon liksom de övriga inte är döpta ännu. Det gör en sikh när han eller hon känner sig redo. Vissa gör det vid 8 års ålder och andra vid 40. Dopet utförs av fem respekterade sikher, som tillsammans fungerar som en andlig guide.

- Men även om vi inte är döpta så är det bra att försöka leva som en sikh innan för att verkligen förstå vad religionen innebär, säger Nirlep Kaur.

På många arbetsplatser, till exempel SL, har man velat förbjuda turbaner. Men efter medieuppmärksamhet har företagen gett med sig. Det gäller även för svenska försvaret som har haft två sikher som gjort militärtjänst med turban.

- Om jag blev erbjuden ett drömjobb under förutsättning att jag måste ta av mig turbanen, skulle jag avstå från jobbet. Turbanen är en del av min identitet, säger Veer Singh.

En Sikh tror på en gud, Vaheguru. Man tror också på reinkarnation, att man återföds så många gånger som det behövs för att bli en del av Vaheguru. Till skillnad från hinduismen, tror man inte att man återföds till vissa kast.

En sikh ska vara vara tolerant mot andra människor, vara generös, inte använda sig av droger, inte ha sex utom äktenskapet och inte äta kött eller fisk.

- Det är för att vi tror att även djur återföds. Men vissa sikher tycker det är okej att äta kött av djur som inte plågats, säger Gagandip Kaur.

Andra kontroversiella frågor inom sikhismen är aborter, samkönade relationer och skilsmässor. Aborter kan tillåtas i extrema fall om en kvinna blivit gravid på grund av en våldtäkt. Skilsmässor kan accepteras om ett äktenskap i extrema fall inte går att reparera. Då kan man också söka hjälp hos fem respekterade sikher för att få råd.

- Men i skrifterna står det att ett äktenskap är en förening mellan två själar. säger Veer Singh fundersamt.

De tre ungdomarna är alla födda i Sverige. Här finns cirka 2 000 sikher, varav de första kom på 1960-talet. Men i religionsböckerna står det mycket kortfattat om dem.

- I min står det att sikhism är ett mellanting mellan hinduism och islam. Och det stämmer ju inte. Tyvärr står det liknande i de få böcker biblioteken har om sikhismen, säger Gagandip Kaur.

För att råda bot på den svenska okunskapen har ungdomarna nu bildat ett ungdomsförbund Swedish Organisation of Sikh Students (SOSS). I dag har de ett 30-tal medlemmar som också ägnar sig åt insamlingar.

- En gång när jag var inne på en expertbutik i Farsta kallade mig en person för terrorist, och det var då jag insåg att okunskapen om sikher i Sverige är stor och att något måste göras, säger Veer Singh.

Ungdomarna berättar om vilka olika taktiker de har att bemöta sådant. När de har chansen att förklara vad sikhism är för något så gör de det. Men sneda blickar och verbala påhopp på gatan är svårare.

- Det beror på situationen. Ibland ignorerar jag det, ibland försöker jag inleda ett samtal. Eller också ler jag bara. Då blir de osäkra, säger Gagandip Kaur.

Läs mer på www.sikh.se.