Den 18 och 19 april sände polischefen två e-postmeddelanden till Malmö stad. Det ena var adresserat till kommunalrådet Ilmar Reepalu och det andra till planeringssekreteraren i Malmö, Ewa Bengtsson. I breven skrev polischefen bland annat följande:

'Jag kräver att du tar en del av de pengarna som du och dina jävla sossekollegor lägger på kriminelle Mohammed i Rosengård och satsar dom på våra svenska pensionärer istället.'

Adresserna till Ilmar Reepalu och Ewa Bengtsson hittade polischefen på kommunens hemsida. I och med att han skickade e-postmeddelandena blev dessa allmänna handlingar som skrevs ut och diariefördes, och därför valde överåklagaren i Malmö, Sven-Erik Alhem, att väcka åtal för hets mot folkgrupp.

I domen skriver tingsrätten att för att döma till ansvar för hets mot folkgrupp krävs det att den åtalade har uttryckt missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på etnicitet eller trosbekännelse. Vidare krävs att den åtalade haft uppsåt att sprida meddelandet eller varit likgiltig inför att det kunde komma att spridas.

Tingsrätten finner det styrkt att de e-postmeddelanden polischefen skickat uppfyller det första av dessa krav, och att innehållet i dem varit kränkande och nedvärderande.

Den åtalade polischefen sa under rättegången att när han använt sig av uttrycket 'kriminelle Mohammed i Rosengård' så menade han enskilda personer i Rosengård med detta namn som han tidigare gripit för brott. Detta bedömde dock tingsrätten som en efterhandskonstruktion.

När det gäller det andra kravet på uppsåt valde tingsrätten att gå på försvarets linje. Polischefen har hävdat att han inte tänkte på att meddelandena skulle kunna läsas av andra än adressaterna, och att han inte fick någon information om dessa regler under sin polisutbildning.

Tingsrätten skriver i sin dom att det ligger nära till hands att anta att offentliganställda känner till reglerna för när ett meddelande blir offentlig handling, men att en sådan generell slutsats inte kan ligga till grund för en fällande dom. Därför ogillas åtalet.

Sven-Erik Alhem anser att tingsrätten brister i sin argumentering, och påpekar även att tingsrätten var oenig. En av nämndemännen ville döma polischefen till ansvar.

- Först kan jag konstatera att det var en oenig tingsrätt. Majoriteten har funnit att alla rekvisit var uppfyllda utom uppsåtet att sprida dessa brev. Där menar jag att man får förutsätta att någon som varit offentligt anställd under lång tid kan regelverket, oavsett vilken utbildning man fått.

Sven-Erik Alhem kommer under veckan att ta ställning till om han kommer att överklaga domen.

- Det är mycket som talar för att jag kommer att överklaga. Jag har varit ute och spelat golf nu och inte hunnit bestämma mig. Men jag anser att jag bör få en fällande dom i hovrätten.

Advokat Per-Håkan Skoog, som försvarade den åtalade polischefen, var nöjd med domen.

- Jag tyckte att det var bra eftersom den i stort sett var i enlighet med vår inställning. Man kom fram till att det inte fanns något uppsåt att sprida de här meddelandena och därför frias han.

Ett eventuellt överklagande måste lämnas in senast den 1 november. Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd har sedan tidigare beslutat att polischefen kommer att avskedas om han döms för hets mot folkgrupp.