Massmedieföretagen gör sitt bästa för att undvika schablonbeskrivningar av människor med utländsk bakgrund, det försäkrade både

Göteborgspostens redaktionschef Cecilia Krönlein och Susanne Spicar, redaktionschef för P4 Göteborg, när de deltog i en paneldebatt under en konferens om integration anordnad av Mångkulturellt centrum. Men publiken tyckte inte att det var bra nog. Det var många som upplevde att mediernas bild av förorterna och av människor med utländsk bakgrund fortfarande är väldigt fördomsfull.

En man tyckte att medierna har koloniala värderingar, som enligt honom kommer tydligast till uttryck på utrikessidorna.

- Det är en drastisk skillnad mellan hur en katastrof i Irak och en katastrof i USA beskrivs, sa han.

GP:s Cecilia Krönlein svarade att det har att göra med en princip kallad närhetsprincipen. Sverige har starkare kulturella band till USA än till Irak, och därför ges en katastrof där mer uppmärksamhet.

- Men det kan hända att det ändras när det kommer hit fler människor som känner större närhet till andra länder, sa hon.

Annars höll sig debatten mest inom Sverige och kretsade kring förorterna. Redaktionschefen för tidningen Gringo, Carlos Rojas Beskow, deltog också i panelen. Han sa att Gringo var en reaktion på den 'fullständigt absurda mediala verksamhet som bedrivs i förorterna'.

- Vi blattar framställs alltid antingen som hot eller som exotiska undantag. Vi blev trötta på det och ville göra något varmt och kärleksfullt. Syftet är att förbättra mediebilden av förorten och det händer att vi kvoterar in positiva nyheter för att det har kvoterats in så mycket skit i medierna.

Cecilia Krönlein höll med om att mediernas beskrivning av de här områdena historiskt sett har varit stereotyp och fördomsfull, men hon tyckte att det har ändrats, även om det fortfarande förekommer schabloner. Hon tycker inte att det är Göteborgspostens uppgift att skapa en positiv bild av förorterna.

- Vi vill skapa en bättre bild i den meningen att folk ska känna igen sig i den, sa hon.

GP och P4 arbetar enligt sina redaktionschefer aktivt med de här frågorna, och de hoppas att det ska kunna lösa sig när fler journalister med utländsk bakgrund kommer in på redaktionerna. I dag rekryterar ingen av de två redaktionerna ny personal, men om några år går väldigt många journalister i pension och ersätts av nya. Då ska det bli ändring, menade redaktionscheferna.

Carlos Rojas Beskow höll med om att rekrytering av journalister med utländsk bakgrund är den enda vägen att gå, men han var skeptisk till att de stora medierna skulle genomföra det. Han menade att de allra flesta journalister anställs på grund av sina kontakter.

- Om det är jävligt vitt, gubbigt och medelklass i dag så kommer det att fortsätta att vara det, sa han.

Men även Gringo ifrågasattes av publiken. En man tyckte att allt tal om blattar och svennar skapar nya fördomar och påpekade att alla med utländsk bakgrund inte är likadana. Rojas Beskow svarade att det i och för sig är sant när det gäller första generationens invandrare, men att situationen är annorlunda för andra generationen. De flesta av de unga i förorterna kan känna igen sig i de stereotyper som Gringo tar upp och driver med, menade han.

Gringoredaktionen har också tänkt på risken med att cementera fördomar genom att driva med relationen mellan invandrare och svenskar.

- Men stereotyperna finns ju där, och någon måste våga tala om det. Det är som om någon skulle komma in här med en skitstor rosa mexikanhatt; ingen skulle kunna koncentrera sig på seminariet för alla skulle bara tänka på den där hatten. Då måste någon säga: Jävligt skön hatt du har. Sedan kan man gå vidare, sa Rojas Beskow.

Ytterligare två personer satt i panelen på seminariet. Det var Vahid Sebghati, ordförande för Mångkulturella närradio- och tv-föreningen, MNF, och Rolf Svensson, informationschef i Gunnareds stadsdelsförvaltning.

Sebghati hävdade att många med utländsk bakgrund inte tar del av de stora medierna för att de hela tiden får en så negativ bild presenterad av den egna gruppen. Själv kände han sig utpekad som islamistisk extremist när det rapporterades om hoten mot en imam i Stockholm nyligen. Och en gång tyckte han att kvällstidningen GT utmålade alla som arbetade med närradio som kriminella bara för att någon hade sänt hotelser via radio.

- Individerna försvinner bakom gruppen i rapporteringen så att det blir som om alla var extremister.

Sebghati menade också att det nog blir svårt för majoritetsmedia att nå alla även om mediebilden av minoriteterna blir bättre. Människor som kommer hit vill ju oftast bevara en del av sin kultur och tar därför gärna del av medier som sänder på modersmålet.

- Det är som när Sverige gick med i EU. Svenskarna ville bli en del av något större men samtidigt bevara sin kultur, sa han.

Rolf Svensson berättade bland annat om tidningen Nordost i fokus som stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen, Bergsjön och Kortedala ger ut som en annonsbilaga i Metro ett par gånger om året. Syftet med bilagan är bland annat att balansera mediebilden av stadsdelarna i nordost som problemförorter.

- Det finns en ganska stor lucka för oss att fylla eftersom medierna är så inriktade på konflikter hela tiden.

Men Svensson tyckte att lokalmedierna ändå skriver nyanserat om nordost om man jämför med riksmedierna.

- Det är de som producerar de riktigt schablonartade beskrivningarna när de dyker ner och rapporterar helt utan lokalkännedom, sa han.