Ungdomars läsning har haft en vikande trend i Sverige under de senaste tio till femton åren. Undersökningar visar att läslusten avtar med åldern och att killar i allmänhet läser mindre än tjejer. Något som tydligt framkommer i den undersökning av elevers läsvanor som Lärarnas Riksförbund genomförde år 2006.

– Vi gör undersökningar därför att vi befarar att fel saker händer. Tyvärr bekräftade undersökningen det vi redan visste, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Undersökningen som gjordes bland högstadieelever gav nedslående resultat. 16 procent av de tillfrågade läste inte böcker utanför skolan och var femte elev uppgav att de aldrig läst en bok i skolan. Undersökningen visade också på stora skillnader mellan könen, både när det gäller läsning på fritiden och valet av litteratur. Flickor säger sig läsa mer och föredrar så kallade ”tjejböcker” om kärlek medan pojkarna läser fantasy.

– En förklaring till att det ser ut som det gör är att det saknas fortbildning av lärare, möjlighet och tid för dessa att ta del av ny litteratur, menar Metta Fjelkner.

Läroplanens riktlinjer för svenskämnet är i dag något vaga. Gymnasieelever ska ha kunskap om svensk, nordisk och internationell litteratur och västerländsk mytologi. Däremot rekommenderas inga enskilda böcker och det faller på läraren att själv lägga upp sin undervisning. Länge var det självklart att alla elever skulle läsa västerländska klassiker utan hänsyn till de enskilda individernas begränsningar och möjligheter.

Men både läsvaneundersökningen och de svensklärare GFT talat med visar en förändrad syn på svenskundervisningen. Mycket av dagens litteraturundervisning handlar om att inspirera till läslust och fokus läggs på att anpassa valet av litteratur till den enskilda eleven.

– Jag är rädd att om man börjar läsa efter litteraturkanon kan man lätt döda intresset. Då är det bättre att börja i någonting de kan fastna för, säger Ulrika Sjöberg Tellin, svensklärare på Fässbergsgymnasiet i Mölndal.

På Fässbergsgymnasiet försöker man få in läsvanan från första året med något som kallas Läsprojektet. Alla ettor, oavsett vilket program de går, får en halvtimme per dag som de ska ägna åt läsning av valfri bok.

– Eleverna är mycket positiva till det här. De som går byggprogrammet brukar tycka att det är skönt att avsluta dagen i lugn och ro med en bok, säger Ulrika Sjöberg Tellin.

– Det här med läsning är inte grundlagt hos många, och är man inte van vid att läsa långa texter blir all läsning tråkig och jobbig. Men det är samtidigt viktigt att man inte förutsätter att till exempel de som går ett yrkesinriktat program inte är intresserade av att läsa, säger Berit Werme, som håller kurser i litterär gestaltning, litteratur- och teatervetenskap på Fässbergsgymnasiet.

Att utgå från elevernas intressen är av stor vikt i kampen om att väcka läslusten och behålla den. Båda lärarna anser att det första steget är att få eleverna att läsa överhuvudtaget och då är det bäst att börja på individuell nivå och gärna ta avstamp i modern litteratur. Att tvinga en klass att läsa Homeros för hans bildningsvärde är inte den bästa strategin.

– Vi följer kursplanen i svenska och läser utifrån litteraturhistorien men även modernare litteratur, som till exempel Mirja Unge och Alejandro Leiva Wenger. Men det är viktigt att skilja på intresse och plikt. Visst kan det vara bra att kunna sin litteraturhistoria men man kan inte ha samma krav på alla elever. Men lite måste man tvinga dem att läsa, se om ett intresse kan väckas, säger Ulrika Sjöberg Tellin.

Vid sidan av det obligatoriska svenskämnet har Ulrika Sjöberg Tellin och Berit Werme också en samhällsklass med litterär inriktning där undervisningen fokuserar ännu mer på läsning, skrivande av egna texter och analyser. Eleverna som söker sig dit är en blandad grupp med såväl läsvana individer som nyfikna nybörjare. Siri Ålsnäs, Emma Franzén och Patrik Sagman har valt den litterära inriktningen. Siri Ålsnäs och Emma Franzén hade litteraturintresset med sig, men Patrik Sagman hade läs- och skrivsvårigheter när han valde att börja i klassen.

– I ett svensktest fick jag 2,1 i poäng vilket är på gränsen till dyslexi. När vi gjorde om testet ett halvår senare hade jag höjt mig jättemycket. Det tror jag berodde på att jag läste och skrev mycket och det har hjälpt mig i alla ämnen, berättar han.

Eleverna som har valt den litterära inriktningen på samhällsprogrammet är vana läsare men de har förståelse för att läsning, även fritidsläsning, kan verka avskräckande på vissa.

– Jag har kompisar som inte läser för att de spelar tv-spel eller så. De ersätter läsandet med annat. Läsandet känns jobbigt för dem, det påminner kanske för mycket om skolan, säger Patrik Sagman.

– Man kanske kan gå andra vägar för att skapa ett intresse för det man uttrycker i litteratur, som genom konst och teater, föreslår Siri Ålsnäs.

– Man kan börja med korta böcker. Jag gillade inte att läsa när jag var mindre men jag hittade en kortare bok som jag tyckte var väldigt bra. Och jag tycker fortfarande inte om att läsa en bok som är femhundra sidor lång, säger Patrik Sagman.

Svensklärarens uppgift att stimulera och motivera eleverna till läsning är något som framför allt kräver tid. Halvklasser där läraren har möjlighet att fokusera på de lässvaga eleverna och tid att hålla sig ajour med ny ungdomslitteratur är i dag ett idealtillstånd. Ulrika Sjöberg Tellin försöker istället jobba kring tidsbristen och hitta på andra sätt att skapa en nyfikenhet hos sina elever.

– Det händer att jag läser högt ur en bok för hela klassen och sedan slutar jag när det blir som mest spännande. Då blir de så nyfikna på slutet att de kanske fortsätter att läsa själva. Att läsa utdrag i litteraturantologier kan också få eleverna att bli intresserade av att läsa hela böckerna.

– Lärarna måste själva läsa för att inspirera elever och locka dem till läsning. Det är ett jobb som borde göras på arbetstid och inte en fritidssyssla man gör på kvällen efter att man har nattat sina egna barn. Lärare ska ha den möjligheten men arbetsgivarna avsätter i inte tid för det, säger Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund.

Ulrika Sjöberg Tellin varvar kortare texter ur antologier med läsning av hela böcker. Hon väljer då oftast genre själv men låter eleverna själva välja vilken bok de vill läsa, denna måste dock godkännas av läraren. Det kan ses som en kompromiss mellan lärarstyrning och elevens fria val. Läraren uppmuntrar eleverna att hitta intressant och relevant litteratur som dessutom kan utmana läsaren.

– Det kan vara bra att läraren säger vad man ska välja så att man inte väljer helt fel och inte får ut allt av undervisningen, tycker Emma Franzén.

– Det är många genrer som man inte hade läst annars och många böcker som man aldrig trodde skulle vara bra som har visat sig vara intressanta, säger Patrik Sagman.

– Det handlar inte bara om att se på vad majoriteten i en klass kan tänka sig att läsa utan man måste se till varje individ, hur de tänker, vad de är intresserade av, tror Siri Ålsnäs.