I måndags godkände Ales kommunfullmäktige, trots länsstyrelsens och Naturvårdsverkets invändningar, ett avtal om marksanering med Tudor AB. Företaget tillverkade blybatterier i Nol från början av 1900-talet fram till 1999 och har lämnat efter sig mängder med olika miljögifter i marken.

Bland annat tror man att det finns omkring 400 ton bly i marken, men siffran är osäker eftersom bara den jord som företaget har gått med på att frakta bort har undersökts noggrannt.

All jord mellan byggnaderna ska avlägsnas, så att blyhalten i jorden efter saneringen inte överskrider

2 000 milligram per kilo torr jord. Om det är en hög eller låg halt råder det delade meningar om. Kommunen och företaget hävdar att det är en mycket lägre halt än vad som kan krävas, medan Per Gullbring på Naturvårdsverket säger att verkets riktvärde är 300 milligram per kilo för industrimark.

- Men det är bara ett riktvärde för snabbutredningar, säger Per Gullbring. När vi bedömer vad man behöver göra för åtgärder är det inte bara halten som är viktig utan mängden bly i området. Särskilt eftersom Göta älv flyter så nära.

Han tycker att det är en stor brist i utredningen att den totala blymängd som lämnas kvar inte har beräknats.

Den största bristen i utredningen är dock att kostnaderna för att avlägsna även den förorenade jord som finns under byggnaderna och utanför området inte har beräknats och att risken med att låta den vara kvar inte har värderats. Det anser både Naturvårdsverket och länsstyrelsen.

- Byggnaderna är så konstruerade att man kan ta bort golven som jag har förstått det, men man har ändå inte beräknat kostnaderna för en sanering under dem utan man säger bara att det blir för dyrt, säger Per Gullbring.

I avtalet mellan Tudor och kommunen står det att företaget även ansvarar för föroreningarna under byggnaderna, men att de kan ligga kvar tills byggnaderna rivs.

Inga-Lill Andersson, kommunalråd (s) i Ale, tycker att det vore både onödigt och orimligt dyrt att riva upp byggnaderna nu.

- Till vilken nytta i förhållande till kostnaden? De kunskaper som finns säger att så länge blyet ligger på leran under en byggnad så lakar det ur minimalt. Den stora urlakningen sker ju på de öppna ytorna, säger hon.

Men i utredningen står det att det kan börja flöda vatten under golven vid extrema förhållanden. Länsstyrelsen vill ha en uppskattning av hur stor den risken är så att den kan vägas mot kostnaden för att sanera marken.

Naturvårdsverket skriver: 'Allt som går att åtgärda bör åtgärdas så snart som möjligt och inte skjutas på framtiden. All erfarenhet visar att det inte blir lättare eller billigare att vidta kompletterande åtgärder /.../ vid rivning av befintliga byggnader.'

Inga-Lill Andersson menar att det inte har behövts någon tydligt formulerad tabell där risker vägs mot kostnader utan att det räcker med de bedömningar man har gjort. Att det är relativt säkert att låta blyet ligga kvar och att det uppenbarligen vore dyrt att inte göra det.

- Naturvårdsverket och länsstyrelsen har har sina regelverk och sina traditionella sätt att jobba med de här frågorna, vi är mer inriktade på konkreta resultat. Tudor kommer att börja med de här åtgärderna redan i höst. Om det hade blivit en process i miljödomstolen istället kunde det ha tagit fem eller tio år innan det hände något, säger hon.

Under den tiden skulle urlakningen av gifter till Göta älv fortsätta, och dessutom kan man inte veta hur villigt företaget kommer att vara att ta sitt ansvar om så lång tid, resonerar Andersson.

I kommunfullmäktige var det bara miljöpartiets två ledamöter och en vänsterpartist som röstade mot avtalet.

- Jag har ingen blind tilltro till experter, säger Åsa Kasimir Klemedtsson (mp) som själv har satt sig in i avtalet.

Hon har utgått från att företaget inte skulle ha skrivit under ett avtal som de inte vinner något på, och tycker att yttrandena från Naturvårdsverket och länsstyrelsen bekräftar att det är så.

I avtalet står att kommunen inte i framtiden kan ställa några ytterligare krav på företaget utöver det man har kommit överens om, om inga nya omständigheter framkommer.