Den 24 juni röstade EU:s miljöministrar nej till att godkänna den genmodifierade majsen Mon 863. Trots det räckte inte antalet nejröster utan det slutgiltiga beslutet överlämnades till EU-kommissionen som i förra veckan beslutade sig för att godkänna den genmanipulerade majsen från företaget Monsanto som djurfoder.

Mon 863 producerar ett växtgift som skyddar genmajsen mot vissa skadeinsekter. Majsen skiljer sig från andra godkända genmodifierade grödor genom att Mon 863 innehåller en kontroversiell gen som ger resistens mot antibiotika, vilket enligt EU-direktiv 2001/18EC ska undvikas.

Man kan inte utesluta att gen- sekvensen kan överföras till andra organismer.

Fyra dagar innan EU:s miljöministermöte offentliggjorde en domstol i Köln den rapport från Monsanto som skulle ligga till grund för det planerade EU-godkännandet. Därefter hade allmänheten fyra dagar på sig att analysera resultaten.

På uppdrag av Greenpeace granskade professorer från Frankrike och England rapporten. De kom fram till följande:

Råttor som matats med Mon 863 fick en ökning av vita blodkroppar vilket kan tyda på inflammation eller infektion. Förändringar i inre organ förekom också.

Jämförelser görs med historiska data, istället för med en kontrollgrupp som får vanlig föda.

Försökstiden var bara tre månader, vilket är för kort för att upptäcka långsiktiga skador. Trots att avvikelser kunde påvisas gjordes ingen uppföljning.

Jordbruksverket i Sverige har trots påtryckningar från Greenpeace vägrat att offentliggöra alla handlingar i fallet för att undvika att skada Monsantos affärsidé. Trots detta har Jordbruksverket under de senaste åren ändrat sin inställning flera gånger i fråga om den genmodifierade majsen innan det beslutade sig för att rekommendera Sverige att rösta ja.

Gentekniknämnden, Läkemedels-verket och Naturvårdsverket har ställt sig kritiska till GMO-majsen. Även Lantbrukarnas riksförbunds miljöchef Jan Eksvärd menar att det krävs längre studier än tre månader för att upptäcka långsiktiga skador.

Jordbruksdepartementet hänvisar till att Jordbruksverket, tyska myndigheter och den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA sagt ja till majsen.

I september ska EU-kommissionen besluta om majsen också ska få användas som föda i EU. Det är Livsmedelsverket som rekommenderar Jordbruksdepartementet hur Sverige ska rösta.

- Vi har tittat på de studier som har gjorts och vi har dragit samma slutsatser som EFSA gjort: att Mon 863 inte innebär några hälsorisker vare sig för människor eller djur, säger David Karlander på Livsmedelsverket.

Jan Isaksson, pressekreterare på Greenpeace, menar att EU-kommissionen har för avsikt att godkänna Mon 863 efter påtryckningar från USA och WTO. WTO arbetar bland annat för att undanröja handelshinder och vill ta bort EU:s skyddsåtgärder mot vissa GMO-grödor.

- Eftersom EU är medlem i WTO anser kommissionen att man inte kan säga nej till import från USA, säger Jan Isaksson.

Claes de Bourg som är samordningsansvarig för GMO-frågor på Jordbruksdepartementet berättar att USA och Argentina har stämt EU i WTO angående EU:s handelshinder mellan 1998 och 2003 ifråga om genmodifierade organismer. WTO:s utslag har ännu inte kommit men det kan betyda att EU tvingas betala skadestånd.

- Eftersom vi godkänt ett antal genmodifierade organismer efter 2003 tror jag inte att vi kan bli stämda om vi inte ger tillstånd för att Mon 863 ska användas till människoföda, men möjligheten kan inte helt uteslutas, säger Claes de Bourg.

Han berättar att GMO-ärendena bedöms från fall till fall inom Jordbruksdepartementet strax innan beslutet tas om hur Sverige ska rösta i EU-kommissionen. Om Mon 863 då tillåts som livsmedel, ska det tydligt framgå av innehållsförteckningen att varan innehåller genmanipulerade grödor.