Några bonde-rörelser bildade Movimiento al socialismo, MAS, för att kunna arbeta politiskt. Sedan dess har partiet vuxit mycket. Men partiet har också fått nya problem.

I början av 2000-talet ville många människor ändra samhället i Bolivia. De tvingade bort vatten-bolaget Bechtel från Cochabamba. De protesterade när Bolivias naturgas såldes 2003. Många människor blev dödade vid protesterna. MAS har en radikal ideologi. De vill ändra mycket i samhället. Ideologin är en blandning av indiansk filosofi, marxism och ekonomisk nationalism. Många röstade på MAS i valen. För varje val, röstade fler på MAS. De blev den största vänster-kraften i Bolivia. I 2002 års president-val fick Evo Morales mer än 20 procent av rösterna. I lokalvalen 2004 fick MAS ungefär samma resultat.

När folket protesterade mot att gasen såldes, flydde presidenten från Colombia. Vicepresident Carlos Mesa blev ny president. MAS gav först Mesa stöd, fast de inte alltid tyckte att hans politik var bra. Men Mesa hade gett många löften som han inte höll. Internationella valutafonden, IMF, sa att Bolivia måste ge mindre pengar till staten och kommunerna. Mesa lydde IMF. Mesa skrev också på papper om att Argentina fick köpa billig gas av Bolivia. Det transnationella energi-bolaget Repsol skulle få vinsten. Det var precis sådana affärer som folk hade protesterat mot. Mesa sa att USA-soldater i Bolivia inte behövde lyda lagen. Han gav inte jord till jordlösa bönder. Han fortsatte att förstöra koka-odlingar. Den 18 juli 2004 var det folkomröstning om gasen i Bolivia. Mesa gjorde mycket reklam för sin politik. Han bestämde också vad det skulle stå på röst-sedlarna. Det var inte så tydligt, men Mesa tyckte att folket i Bolivia röstade på hans politik. Men Mesa blev tvungen att lova att energibolagen och den bolivianska staten skulle dela vinsten för gasen lika.

Mesa och MAS tyckte olika om hur staten och energibolagen skulle dela på vinsten. Mesa tyckte att energibolagen skulle betala skatt, MAS sa att energibolagen brukar slippa skatt. MAS ville att energibolagen skulle betala avgifter i stället. MAS och Mesa kunde inte samarbeta längre. MAS började samarbeta med mer radikala grupper, som indianpartiet MIP och fackföreningen COB. De började blockera vägarna så folk inte kunde komma fram. Det var en protest mot Mesa, men MAS hade svårt att förklara protesten för många människor. Mesa hade mer pengar och kunde säga vad han ville i media. Han kunde också ordna stöd-demonstrationer för sig själv. Nu har parlamentet röstat fram en ny gas-lag. Den är mittemellan vad MAS och regeringen vill ha. Men ännu är ingenting bestämt.

I Bolivia och i till exempel Argentina har regeringarna ändrats. De lyssnar mer på folket. De säger att de inte är nyliberala men de kan föra en sådan politik ändå. De förtrycker inte folket så mycket utan använder mer media och reklam.

Radikala rörelser kan ha svårare att arbeta mot sådana regeringar. Folk kan tycka att de bara bråkar. En del försöker samarbeta med makten i stället. MAS har försökt och det gick inte så bra. Bonde- och indianrörelsen CONAIE i Equador har också dåliga erfarenheter. De kunde inte ändra politiken i grunden, och då slutade många att lita på dem. Men MAS är fortfarande en stark kraft i Bolivia.