Johan Gyberg är en av fem initiativtagare till Mansvar, en manlig feministisk grupp med rötter i frihetliga socialistiska kretsar. Den startade 1998.

- Vi som startade Mansvar umgicks i feministiska kretsar. och ville att även män tar ansvar för de feministiska frågorna. Vi tyckte inte att våra vänner skulle behöva tjata på oss, säger Johan Gyberg.

Som vanligt när män tar ställning i feministiska frågor fick Mansvar mycket uppmärksamhet i medierna. Därför skaffade de sig en referensgrupp av anarkafeminister för att diskutera vad de bör och inte bör göra.

- Det kan vara känsligt när män börjar engagera sig i sådana frågor. Och vi ville ju inte ta strålkastarljuset från tjejerna. Vi sa samma sak som dem men vi fick vara med i tv.

Johan Gyberg tycker att det är svårt att ta ställning till ett feministparti innan han har sett partiprogrammet. Han menar att könsmaktsordningen fortfarande är ett gigantiskt problem i samhället. Och ett feministiskt parti hoppas han kan sätta press på andra partier och lyfta fram de feministiska frågorna.

- Som det är nu ska genusperspektiv bakas in och mainstreamas i olika projekt. Där kommer de feministiska frågorna oftast i skymundan.

Samma år som Mansvar bildades föddes den ekonomiska föreningen Revolt, som Johan Gyberg också var initiativtagare till. Fyra kvinnor och fyra män jobbar med könsroller i skolorna. Man utbildar både lärare och elever i frågor om makt och kön från sjätte klass till gymnasiet.

- Helst vill de att vi ska ge föreläsningar i aulan, men det försöker vi undvika.

I stället vill man jobba under en eller två dagar med små separerade kill- och tjejgrupper med värderingsövningar och i blandade grupper med forumteater. Anledningen till de separerade grupperna är att tjejer har svårt att prata om till exempel sexuella trakasserier när killar är med och att killar tar mer plats. Även killar har svårt att prata om tjejer när de är med.

- Men sedan har de ju inte samma problematik med könsmaktsordningen.

Johan Gyberg menar att det är svårast att jobba med killar och äldre män tycker att det är jobbigt att få motstånd. Att övertyga dem om att ge upp vad de anser vara sina privilegier kan till en början vara svårt. Individualismen och attityden 'sköt dig själv och skit i andra', även om det är fråga om våldtäkter, är det svårt att ta itu med.

- Vi försöker vädja till moral och rättvisa. Ingen vill se sig själv som förtryckare. Många killar har en tuff tillvaro med våld, hierarkier och grupptryck, och mår bättre av att ge avkall på sina könsroller.

Revolt vill ge killarna ett verktyg så att de själva lättare kan ta ställning. Johan Gyberg säger att ett av problemen är barnens lojalitet med föräldrarna och vilka förväntningar föräldrarna har på sina barn.

Jordbromalmsskolan har varit Revolts största engagemang med fyra personer anställda under ett år. Där möttes man av ett stort motstånd från vissa killar till en början. Men vid utvärderingen ville många killar att de skulle vara kvar.

- Men det är inte så att barnen i fattiga förorter är mer bundna vid sina könsroller än barn till högutbildade i innerstaden.

Han säger att det till och med är svårare att arbeta med innerstadsbarn. De vet vad som inte är politiskt korrekt att säga. Därför är det svårare att diskutera med dem. Med barn till lågutbildade går det snabbare och lättare att komma fram till kärnfrågorna.

Sida har även finansierat en resa för Revolt till Nicaragua där man under tre veckor reste runt och träffade kvinnojourer, kvinnliga nätverk och en mansgrupp i Managua. Man anordnade kurser och utbytte erfarenheter och metoder. Revolt träffade också en grupp som hette Bönder mot våld mot kvinnor.

- En av dem, en medelålders man, hade ridit i två dagar för att prata om könsroller. Säg vilken man i Sverige som skulle göra det!