Arkitekten Gert Wingårdh har en vision. Han vill se fyra skyskrapor på Heden, ett hus i varje hörn av den stora öppna ytan. Varje hus ska bli 120 meter högt, högre än såväl Skanskaskrapan som Lisebergstornet. Målet är att vitalisera Heden och stadsdelarna kring de stora grusplanerna och att skapa en modern och attraktiv stadsmiljö.

Bakom förslaget står flera tunga intressenter: bland annat Lennart Wallenstam byggnads AB, Förvaltnings AB Framtiden och Familjebostäder i Göteborg AB. Dessutom har kommunens 'starke man',

Göran Johansson, ställt sig bakom planerna.

Men alla är inte lika entusiastiska.

- Den omedelbara känslan när jag ser detta är trötthet, säger arkitekten Albert Svensson. Jag undrar när man ska lämna de här gamla idéerna? Jag trodde att vi lärt oss att se på stadsbyggnad som en helhet.

Albert Svensson är engagerad i organisationen Council for European Urbanism, CEU, en organisation som arbetar för att skapa mänskligare stadsmiljöer. Tillsammans med Albert Svensson går jag runt på utställningen 'Vår vision - ett levande Heden', som just nu visas på Stadsbyggnadskontoret. Här finns hela Wingårdhs modell för Hedens framtid.

Enligt Albert Svensson är visionen som presenteras på utställningen omodern.

- Skyskrapor är inget nytt eller futuristiskt. Höghus i stål och glas var modernt i början av 1900-talet, inte

i dag. Vi borde lära oss av de misstag som stadsbyggarna gjorde på den tiden, i stället för att göra om dem.

Ett av de viktigaste argumenten för att bygga höghus på Heden är det stadsliv som husen ska generera. Göran Johansson har flera gånger talat om behovet av att locka in fler och äldre människor till Avenyn. Målet är att göra området kring

paradgatan tryggare och trevligare.

Men Albert Svensson är tveksam. Enligt honom är skyskrapor inget bra sätt att skapa levande stadsmiljöer.

- Se vilken liten bas de här husen får, säger han och pekar på en av modellerna i utställningen. Här skapas inget stadsliv. Det som ger liv är många portar och många små

affärslokaler. Jag undrar om de som varit med och tagit fram idéerna för Heden har varit på ett ställe där det står höghus på en stor öppen plan. Det är inte trivsamt.

- Det kanske är trevligt med en öppen plats på sommaren, men på vintern, hur levande kommer Heden att vara då? Inte mer levande än i dag.

Förslaget att bygga skyskrapor på Heden är inte unikt. För tillfället är höghus trendigt bland politiker och andra makthavare, särskilt i Göteborg. Förslagen är många:

arkitekter och stadsplanerare vill placera höghus på såväl norra som södra älvstranden, vid Avenyn och i Gårda.

Ofta framställs skyskrapor som ett enkelt och effektivt sätt att placera en stad på kartan och göra den

attraktiv. Skyskraporna på Heden har jämförts med Guggenheimmuseet i Bilbao.

Ett argument som Albert Svensson fnyser åt.

- För mig låter det som ett skämt. Varenda stad bygger skyskrapor. Det är inget unikt eller spännande med det, säger han.

I sin kritik får Albert Svensson stöd av Claes Caldenby, professor i arkitekturens teori och historia vid Chalmers. Enligt honom är skyskrapor ett dåligt sätt att utmärka sig på.

- Det är väldigt endimensionellt att bara använda sig av höjden. Dessutom byggs det mängder med skyskrapor över hela världen. Några till lär inte sätta Göteborg på kartan.

Claes Caldenby gör en jämförelse med Malmö där det nybyggda Turning Torso används flitigt i marknadsföringen av Malmö.

- Just spektakulär arkitektur har blivit en viktig pusselbit i det som kallas 'city branding'. Det är inte ovanligt att byggnader jämställs med sportstjärnor för att skapa ett varumärke av en stad eller en

kommun. I Malmö är det Turning Torso och Zlatan som ska ge profil åt staden.

Men, påpekar han, i Göteborg är det inte så mycket stadens profil, som behovet av att förtäta och skapa liv, som framförts som argument för höghus på till exempel Heden.

Precis som Albert Svensson

menar Claes Caldenby att det viktiga är vad som händer i bottenvåningen på ett hus, och inte hur många som bor i huset.

- Att mycket folk automatiskt skulle skapa stadsliv är helt fel-

aktigt. Det handlar mer om vad som händer i bottenvåningen än om hur många som bor i huset. Därför ger höghus inte samma stadsliv som en vanlig gata med många portar och många butiker.

Claes Caldenby önskar att det fanns mer kvalitet i den här typen av idéer. För honom framstår planerna på skyskrapor mer som ett hugskott än ett seriöst försök att skapa en levande stad.

- Det finns en tydlig koppling mellan den ekonomiska konjunkturen och antalet höghusprojekt. I goda tider får vi den här typen av byggnader. Man kan säga att sky-skraporna på Heden är ett utslag av högkonjunkturen och inte av stadsbyggnad.

Men hur ska Göteborg då förnyas?

Albert Svensson är säker på svaret. För honom finns det några givna ingredienser i en levande stad.

- Levande stadsdelar består av såväl bostäder som arbetsplatser och affärer. Vasastan är ett exempel på en levande stadsdel. Här blandas det mesta och det kan framstå som rörigt, men det lever.

Enligt Albert Svensson borde stadsdelar som Vasastan tilltala alla politiska grupper, såväl blå som gröna och röda.

- Blandstaden är trygg och trivsam, den ger utrymme åt småföretagande och den tvingar inte människor att åka bil så fort de ska någonstans.

Blandstaden är ett omhuldat begrepp som ofta lyfts fram i den

offentliga debatten. De nya stadsdelarna på norra älvstranden har av ansvariga politiker beskrivits som en typisk blandstad. Men, återigen, är Albert Svensson tveksam.

- Norra älvstranden är ingen blandstad. Alla verksamheter är tydligt separerade. Bostäderna ligger för sig, skolor och företag för sig. Och ska man handla måste man ha en bil eftersom de flesta affärer ligger i ett externt köpcentrum, säger han, och fortsätter:

- Jag hoppas att politikerna och byggherrarna inser vad en blandstad är på riktigt innan de sjösätter sina planer för Heden. Annars riskerar vi att få ett skrytbygge som inte tillför Göteborg någonting.