Pliktverket slår ett slag för mångfalden
MALMÖ. Ungdomar med invandrarbakgrund har mycket sämre chans att få göra lumpen än vad de som klassas som 'helsvenska' har. De invandrarkillar som ändå tas ut till tjänstgöring får oftare göra det som meniga, medan de 'helsvenska' mönstrande i högre utsträckning utses till befäl. Nu inleds en unik satsning på ungdomar som bor i invandrartäta områden. När SM i boxning hålls i Rosengård i vår kommer Pliktverket att finnas på plats.
Mindre än hälften, 48 procent, av mönstrande invandrarungdomar blir uttagna till att göra värnplikt inom försvaret. Motsvarande siffra för 'helsvenska' ungdomar är betydligt högre, där 68 procent tas ut till tjänstgöring.
- Många killar med invandrarbakgrund har ingen i sin närhet som gjort den svenska värnplikten och det skapar många missuppfattningar. Somliga tror att lumpen bara är till för helsvenskar, säger Ann Elgemark, som leder Pliktverkets
nya projekt med ambitionen att öka den etniska mångfalden i försvaret. För att lyckas med det krävs det bland annat att man ökar invandrarungdomarnas kunskaper om lumpen.
- Tidningsrubriker om trakasserier mot invandrare och förekomsten av nazister inom försvaret är givetvis inte gynnsamma. Men vi vill informera om försvarets värderingar och att varje värnpliktig har rätt att ställa krav på ett korrekt bemötande.
Ann Elgemark berättar att det nya projektet är unikt i Pliktverkets historia. Bland annat kommer man att genomföra en förmönstring i Malmös östra stadsdelar och samarbeta med invandrarungdomar som gjort lumpen och som kan tänkas fungera som förebilder. Under SM i boxning kommer Pliktverket att finnas på plats i Rosengårdshallen.
Armine Sinabian är gruppbefäl på I 19 i Boden och en av väldigt få tjejer med invandrarbakgrund som gör lumpen. Armine är dessutom ett av Sveriges största boxningslöften med en silvermedalj från årets SM som främsta merit.
Hon ser Pliktverkets plan på att locka invandrarungdomar under SM-tävlingarna i Rosengård som ett väldigt positivt initiativ.
- Det är viktigt att försvaret representerar hela Sverige. När jag började göra lumpen slog det mig plötsligt att det finns så få invandrare här. Men jag känner mig svensk och går inte runt och tänker på att jag är tjej och har invandrarbakgrund.
Armine säger att hon trivs i lumpen och att hon säkert kommer att ha nytta av utbildningen i det civila. Hon berättar att vissa anser att man som tjej eller invandrare måste vara speciell för att klara av lumpen.
- Det är inte stentuffa killar som gör lumpen utan helt vanliga människor. Jag har fått bära killars packningar när de bett mig om hjälp.
Pliktverkets mångfaldsprojekt
Pliktverkets projekt inriktar sig på de tre storstäderna. I Stockholm satsar man på Tensta, Norra Botkyrka och Spånga, i Göteborg på Angered och Bergsjön och i Malmö på de östra stadsdelarna.
De personer som Pliktverket klassar som helsvenska har minst en svenskfödd förälder eller är adopterade av svenska föräldrar.
