• Migrationsminister Barbro Holmberg presenterar på måndag ett redan omdebatterat förslag på en ny utlänningslag.
Fria.Nu

Migrationsministern får kritik för ny utlänningslag

Ändrade namn på olika flyktingkategorier är ett av recepten för att rättssäkerheten i svensk asylpolitik ska öka. En vecka innan lagförslaget om en ny utlänningslag blir offentligt går migrationsminister Barbro Holmberg ut i medierna och berättar om det. Både samarbetspartierna och Asylkommittén är kritiska.

På måndag släpps ett förslag till en ny flyktinglag, men redan i tisdags valde migrationsminister Barbro Holmberg att framträda i Rapport och i Ekot, efter den socialdemokratiska riksdagsgruppens sammanträde.

- Hon valde att framträda för att presentera förslaget så positivt som möjligt, säger Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén i Stockholm

Barbro Holmberg sa till Ekot att den nya utlänningslagen ska sänka ribban för vad som ska definieras som förföljelse. Det skulle innebära att många av dem som i dag får uppehållstillstånd av humanitära skäl, men som egentligen är förföljda, kommer att få uppehållstillstånd av skyddsskäl.

- Ja, den ribban är ju inte så svår att höja eftersom bara 1,2 procent får asyl av skyddsskäl, säger Anita Dorazio.

Anita Dorazio menar att Barbro Holmberg ägnade sig åt ordlekar när hon sa att uppehållstillstånd av humanitära skäl ska avskaffas och ersättas med rubriceringen 'synnerligen ömmande omständigheter'.

- Man kan inte ta bort något som inte funnits i praktiken. Humanitära skäl har aldrig funnits i praktiken. Inte ens apatiska barn får stanna av humanitära skäl.

Samarbetspartierna vänsterpartiet och miljöpartiet skrev en kritisk debattartikel i Dagens nyheter i onsdags. Där berättar de om vilka eftergifter de fått göra för att lagförslaget skulle komma till stånd, ett lagförslag de ändå ser som en förbättring av det nuvarande systemet. I förhandlingarna ville man ersätta 'synnerligen ömmande omständigheter' med det lägre kravet 'särskilt ömmande omständigheter'. Samarbetspartierna ville också att ett oberoende organ skulle ansvara för länderinformationen, i stället för Migrationsverket som inte skött den uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Inte heller detta fick gehör.

Anita Dorazio hoppas ändå att rättssäkerheten kommer att höjas när Utlänningsnämnden kommer att avskaffas den 1 januari 2006, samtidigt som den nya utlänningslagen förväntas införas. Då ska den asylsökande överklaga Migrationsverkets beslut i en Migrationsdomstol. Sådana ska inrättas vid länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Deras beslut ska kunna överklagas i en Övermigrationsdomstol vid Kammarrätten i Stockholm. Då försvinner också möjligheten att komma in med en ny ansökan.

- Det är bra att de lägger ner Utlänningsnämnden. Men den nya utlänningslagen är ingen garanti för att problem, till exempel med att konventioner inte följs, undanröjs, säger den kände flyktingadvokaten Sten De Geer.

Barbro Holmberg hoppades i Rapport att även de borgerliga partierna ska rösta för lagförslaget. Men någon amnesti för gömda flyktingar vill hon inte ge.

- Amnestier är så långt från rättssäkerhet man kan komma, säger Barbro Holmberg.

Anita Dorazio menar tvärtom att en amnesti måste utfärdas för människor som väntat länge på ett beslut eller tvingats gå under jord.

- De är offer för det rättsosäkra system som vi har i dag, säger Anita Dorazio.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu