Nyligen gjorda studier visar att DEP, dietylftalat, skadar sädesceller och lungor. När man använder produkter som innehåller DEP omvandlas de i kroppen till MEP, monoester form av ftalat, som lagras i kroppens vävnader. Barn har de högsta halterna av MEP i urinen. Syntetisk mysk har östrogenliknande effekter på däggdjur, fiskar och groddjur och har uppmätts i människoblod och i bröstmjölk. Det finns också i till exempel regnvatten.

Därför gav Greenpeace ett oberoende holländskt företag i uppdrag att undersöka 36 vanliga parfymer. Rapporten, som presenterades förra veckan, visade att nästan alla testade produkter innehöll både DEP och syntetisk mysk.

- Vi vill uppmärksamma problemet med kemiska skandaler, säger Jacob Hartmann, gifttalesperson på Greenpeace.

Som konsument har man ingen möjlighet att veta vilka produkter som innehåller dessa kemikalier eftersom parfymer och annan parfymerad kosmetika har en mycket bristfällig innehållsdeklaration.

Jordbruksdepartementet är den myndighet som har hand om konsumentansvaret för kosmetiska produkter i Sverige. Där berättar Britta Anme Kågerman, enhetschef på konsumentenheten, att enligt produktsäkerhetslagen är den som säljer en produkt ytterst ansvarig för att den är ofarlig.

Det anser Greenpeace är otillräckligt. De menar att det är det helt nödvändigt att EU inför en reglering som förbjuder de farliga kemikalierna. Ett sådant förslag till reglering kommer att behandlas inom REACH-projektet (Registration, evaluation and authorisation of Chemicals) i EU. Projektet ska ta fram kunskaper om kemikalier och reglera eller förbjuda användningen av dem. Men Greenpeace menar att förslaget har motarbetats av intensiv lobbying från kemikalieindustrin och från den amerikanska regeringen.

- Vi har efter en lång kamp i EU lyckats förbjuda ftalater i barnlek-saker, men man får alltså gärna använda ftalater i parfym och annan kosmetika, säger Jacob Hartmann.

Charlotte Unger är kansliråd på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet som har det yttersta ansvaret för miljöfrågor i Sverige. Hon bekräftar att det stämmer att det inte går att förbjuda användandet av en del farliga kemikalier i kosmetika.

- Ftalater blev förbjudna förra året inom vissa områden. Det var ett harmoniseringsdirektiv, vilket innebär att enskilda länder inte kan gå längre själva, säger hon.

Hon berättar att ännu har inte enskilda kemikalier börjat diskuteras inom REACH-projektet. Men i begränsningsdirektiven passar ftalater in och i framtiden kan det krävas tillstånd för att få använda dem. REACH-projektet ska avslutas om två år.

- Sverige förespråkar stränga bestämmelser för användandet av till exempel ftalater och förbud att använda dem inom vissa områden, säger Charlotte Unger.

Den myndighet som har ansvaret och ska godkänna kosmetiska produkter i Sverige är Läkemedelsverket. Man ska se till att produkter är säkra, effektiva och är av hög kvalitet.

- Normalt är kosmetiska produkter väl deklarerade, med undantag för parfymer och produkter som innehåller parfymer, säger Monica Tammela på Läkemedelsverket.

Enligt Monica Tammela beror det på att parfymer innehåller så många ämnen i väldigt små kvantiteter att de är svåra att deklarera. Men nu håller den vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter på att granska om att även vissa parfymämnen ska deklareras, främst de som är allergiframkallande. I kommittén sitter oberoende experter och de har inte bedömt att det finns någon risk för konsumenter att utsättas för ftalater och syntetisk mysk.

Den uppfattningen delas inte helt av Kemikalieinspektionen, som har ansvar för tvättmedel i Sverige. Ulf Rick, sakkunnig jurist, säger att det tidigare inte funnits indikationer på att DEP är farligt.

Värre är det med den syntetiska mysken som är misstänkt cancerframkallande och därför kommer upp på klassificeringslistan hos European Chemical Bureau, ECB, den 31 oktober. Det betyder att om en produkt innehåller mer än 0,1 procent syntetisk mysk måste den deklareras på innehållsförteckningen, men bara i fråga om tvättmedel.

- Det är konstigt att det inte gäller parfymer, säger Ulf Rick.

Jacob Hartmann från Greenpeace håller med. Vad folk inte vill ha i sina tvättmedel, vill de heller inte ha i sina krämer som de smörjer in sig med, menar han.

- I Danmark uppmanar läkare gravida och ammande kvinnor att helt avstå från parfymerade produkter, säger han.

Han menar att vi behöver en helt ny kemikalielagstiftning och att REACH-projektet även måste innefatta beståndsdelar i parfymer. Som det nu är lagstiftningen fragmentarisk.

- Sverige inte är ensamma om att ha splittrat upp ansvaret för kosmetiska produkter så till den grad att myndigheterna själva är osäkra på vem som har det egentliga ansvaret. Så är det i hela Europa och även på EU-nivå, säger Jacob Hartmann.