Enligt regeringens nationella miljömål från 2001 ska de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser i Sverige under åren 2008-2012, vara fyra procent lägre än de var 1990. Målet har formulerats mot bakgrund av Kyotoprotokollets krav att världens i-länder gemensamt ska minska utsläppen av växthusgaser till 2012 med 5,2 procent, jämfört med nivåerna för 1990.

I en färsk rapport konstaterar länsstyrelsens miljöutredare i Västra Götaland att det i stort sett kommer att vara omöjligt för regionens kommuner att gemensamt uppfylla miljömålen. Det sannolika är att utsläppen av växthusgaser 2012 kommer att vara betydligt högre än 1990.

De senaste 15 åren har utsläppen fortsatt att öka stadigt. Bara inom trafiksektorn har den årliga ökningen av koldioxidutsläpp varit i genomsnitt 2-3 procent. Sammanlagt är utsläppen av växthusgaser ungefär 14 procent högre i dag än de var 1990.

Förutom trafiksektorn, vilken är ett gemensamt problem i hela den industrialiserade världen, så har Västsverige en tung processindustri som bidrar till de höga utsläppen av koldioxid. Dessutom pågår utbyggnader av raffinaderiverksamheten

i länet, liksom av de olje- och

naturgaseldade kraftverken. Detta kommer bidra till en ökning av utsläppen av växthusgaser.

Ett av de nya gasvärmekraftverk byggs för närvarande i Ryahamnen i Göteborg. Det tas i bruk i november 2006 och kommer då att överskrida den kvot av tillåtna utsläpp som anläggningen har tilldelats.

Det innebär i sin tur att Göteborg Energi måste köpa in utsläppsrätter för motsvarande 10-15 miljoner kronor, i enlighet med de nya reglerna för handel med utsläppsrätter som gäller inom EU från och med när Kyotoprotokollet trädde i kraft.

Tanken med en sådan handel är bland annat att en del av en utsläppskvot som inte är fylld ska kunna säljas till ett land, en region eller anläggning som annars riskerar att överskrida sin kvot. I Sverige räknar Naturvårdsverket med att de tilldelade utsläppsrätterna täcker motsvarande 80 procent av utsläppen. Resterande 20 procent måste upphandlas.

- Det känns fel att vi ska behöva köpa in utsläppsrätter till ett kraftvärmeverk som är det bästa och modernaste man kan bygga. Om tanken med systemet är att stimulera nya, effektiva anläggningar så har man misslyckats, säger Anders Hedenstedt, vd för Göteborg Energi.

Han tillägger att inköpen av utsläppsrätter för det nya kraftvärmeverket i Ryahamnen inte är något dråpslag för projektet, men han konstaterar att något måste vara fel om de tillåtna utsläppsnivåerna är lägre än vad ett nybyggt kraftverk släpper ut.

- Tanken är ju att straffa de som släpper ut mycket koldioxid genom att göra det kostsamt för dem och därmed förmå dem att minska utsläppen genom att satsa på modernare teknik. Om vi i Göteborg ska motsvara energibehovet framöver, så måste det här kraftverket i Rya byggas, och det kan inte göras modernare än vi gör, säger Anders Hedenstedt.

Tilldelningen av utsläppsrätter i Sverige gäller perioden 2005-2007. Sammanlagt delar 605 svenska energi- och industrianläggningar på att få släppa ut 22,3 miljoner ton koldioxid enligt en lista som Naturvårdsverket sammanställt. Göteborg Energis nya kraftvärmeverk kommer bara att beröras under sitt första år 2007. Därefter genomförs en ny tilldelningsrunda av utsläppsrätter. Hur den ser ut är ännu inte klart.